Staten vill börja styra över gymnasierna
Undervisningsministeriet vill ta över finansieringen och styrningen av gymnasierna och yrkesutbildningen. Enligt kanslichefen Anita Lehikoinen blir det på så sätt lättare att se över skolnätet.
Regeringen har bett ministerierna om förslag på hur kommunernas lagstadgade uppgifter kunde minskas. Målet är att få ner kommunernas utgifter med 1 miljard euro.
I det åtgärdsprogram som Undervisningsministeriet bidrar med ingår att staten tar över hela finansieringen av andra stadiets utbildning, det vill säga gymnasierna och yrkesutbildningen.
I dag står kommunerna för 58 procent av finansieringen till gymnasierna och den grundläggande yrkesutbildningen.
På Utbildningsministeriet säger kanslichefen Anita Lehikoinen att den statlig styrningen på så sätt blir tydligare. Avsikten är att garantera jämlik service till olika områden i landet.
Handlar det om att ni vill styra skolnätet mer?
– Visst märker vi hur oerhört svårt det är att fatta beslut om de här frågorna på lokal nivå och få till stånd vettiga enheter, kvalitativa och tillräckligt starka. Den granskningen blir lättare.
Enligt Lehikoinen handlar det om att se över storleken på enheterna och granska utbudet nationellt.
– Vilka områden saknar utbildning och i vilka områden finns skolorna väldigt tätt, ger hon som exempel.
Anneli Kangasvieri är direktör för undervisning och kultur på Kommunförbundet och är upprörd över förslaget.
– Här ingår ett klart budskap om att staten mer och mer tänker styra andra stadiets utbildning centralt.
Visserligen kan det enligt henne finnas behov att se över skolnätet på en del håll, men sådana beslut ska göras lokalt, inte på statlig nivå.
Mer centraliserad styrning står enligt henne dessutom i klar konflikt med ungdomsgarantin som ska garantera unga jobb eller utbildning. Kompetensen för hur man gör det finns i kommunerna, menar hon.
Riktningen borde enligt Kangasvieri därför i stället gå mot mer lokalt organiserad utbildning eftersom man där känner till behoven och de faktiska förhållandena.
Anita Lehikoinen håller inte med om att det finns motstridigheter mellan förslaget och ungdomsgarantin.
– Nej, en grundläggande avsikt är att vi ska få ungdomsgarantin att fungera bättre.
Lokal reaktion
Eija Rosvall är rektor för Hangö gymnasium som trots sina goda resultat i gymansierankningar har pekats ut som ett litet gymnasium som kan ligga risigt till om man går mot större enheter.
Hennes reaktion på att staten vill ta ett hårdare grepp om gymnasierna är att hon hoppas att Undervisningsministeriet ser på frågorna ur ett större perspektiv.
– Tas Hangö gymnasium och det finska gymnasiet bort finns det ingen utbildning på andra stadiet kvar i staden. Grundskoletjänsterna är kopplade till gymnasiet, skolor kan läggas ned och folk flyttar bort. Så det här är inte så enkelt.
Digitalt material
Som inbesparingsåtgärd föreslår Undervisningsministeriet också att upphandlingen av läromedlen börjar göras centralt. Det gäller material för både gymnasierna och den grundläggande utbildningen.
"Upphandlingen förverkligas så att allt material i den allmänbildande utbildningen finns att tillgå digitalt då de nya läroplansgrunderna träder i kraft", står det i åtgärdsprogrammet.
– Finland halkar efter internationellt. Vi måste få upp andelen digitalt material betydligt, säger Anita Lehikoinen.
Besparingarna uppstår enligt henne av att skolorna inte måste köpa in nya pappersupplagor varje gång de uppdateras.
Verkligheten långsam
På förlaget Schildts & Söderströms säger Marianne Peltomaa, läromedelschef, att tanken om en så kraftig ökning av de digitala läromedlen är "en önskelista". Den är helt enkelt inte speciellt realistisk.
I dag är bara 4 procent av läro-medlen i Finland digitala. Danmark är bäst i Norden med 18 procent men där har man enligt Peltomaa satsat stora statliga summor på att stödja inköpen av dem.
– Som bransch måste vi reagera som vi gör på förändringen, vi reagerar men i den takt som kunderna klarar av. Verkligheten är som den ser ut, redan på utrustningsnivå skiljer sig skolorna väldigt mycket från varandra.
Det finns dessutom en villfarelse om att digitalt är detsamma som gratis, menar Peltomaa. Men också det digitala materialet kostar att producera och har upphovsrätt.
De olika ministeriernas förslag ska behandlas av regeringen i november.