De bostadslösa ökar i finanskrisens spår
Det finns fyra miljoner bostadslösa inom EU och antalet stiger hela tiden. Med ett så enkelt medel som informations- och expertutbyte kunde situationen för många av dem förbättras, hävdar Freek Spinnewijn, ordförande för organisationen som jobbar för hemlösa i Europa, Feantsa.
Freek Spinnewijn är bekymrad. I den ekonomiska krisens fotspår har följt både ökad arbetslöshet och fler bostadslösa. Bekymren har inte ökat bara i krisländer som Grekland, utan också i en nordisk välfärdsstat som Danmark. Och många EU-länder saknar en långsiktig strategi för att råda bot på problemet.
– Sociala frågor står inte främst på agendan inom EU och i de enskilda medlemsstaterna just nu, säger Spinnewijn.
Problemen med de hemlösa har många bottnar, speciellt som unga utan bostad är en snabbt växande grupp, påpekar han. Utan fast bostad är det svårt att få jobb, utan jobb är det svårt att betala för boende. Det uppstår en ond cirkel som det kan vara svårt att ta sig ur och EU riskerar enligt Spinnewijn att i en del länder få en bostadslös generation. För problemet försvinner inte av sig själv när ekonomin växer igen.
En annan sida av problematiken pekar Spinnewijn på i Grekland. Där har de bostadslösas antal de senaste åren ökat med närmare 30 procent. De som bor på gatan eller i härbärgen är ofta personer med något slags problem, personer som är speciellt sårbara. Bland dem sprids också sjukdomar som tuberkulos, gulsot eller hiv.
– Läget i Grekland är en katastrof, regeringen får inte ignorera problemet, säger de bostadslösas ordförande.
- Den europeiska samarbetsorganisationen för organisationer som jobbar för att förbättra de bostadslösas situation, Feantsa, grundades 1989.
- Feantsa har 130 medlemsorganisationer i 30 europeiska länder, av dem i 25 EU-länder.
- Organisationen jobbar genom forskning, lobbying och internationella seminarier för att fästa uppmärksamhet vid de bostadslösas situation.
- De allt fler bostadslösa ungdomarna är ett av organisationens huvudbekymmer just nu.
- Ungefär hälften av EU:s medlemsländer har program för att avhjälpa bostadslösheten.
Svåra siffror
Exakt hur många som är utan bostad inom EU är svårt att veta eftersom många länder inte för statistik över fenomenet. Men de siffror Feantsa tagit fram visar att de bostadslösa blir fler just nu i alla EU-länder. Ökningen är rätt liten i länder med en ordentlig strategi för att motverka bostadslöshet som till exempel Finland, betydligt större i flera andra.
– Storbritannien är ett exempel på hur många fler de bostadslösa blir när regeringen genomför sina sparåtgärder, det finns helt enkelt inga pengar för att tackla problematiken, säger Spinnewijn.
Han berömmer däremot Danmark för att ha tagit tag i de ungas svårigheter att skaffa sig tak över huvudet. Där fanns klara siffror att tillgå på hur deras antal växte och regeringen utarbetade en strategi för att skaffa boende till ett överkomligt pris. Strategin har enligt Spinnewijns uppfattning fallit väl ut.
– Jag är positivt inställd och optimistisk, EU och de flesta länder har en vilja att åtgärda problematiken även om strategierna varierar och det råder brist på pengar. Men inget händer snabbt, man måste vara realist också.
Många invandrare
Det bästa är enligt Spinnewijn att försöka hjälpa personer utan bostad till ett permanent boende. Härbärgen ska bara vara tillfälliga, bäst skulle det vara om de inte behövdes alls. Han berömmer Finland för att ha kommit långt på den här vägen.
Men det finns länder som angripit problemet med bostadslösa på ett helt annat sätt. Ungern har till exempel valt att kriminalisera bostadslöshet. Det betyder att folk som inte har någonstans att bo riskerar böter, eller då de inte kan betala, fängelse.
I många EU-länder är en stor del av de bostadslösa invandrare, personer som kommit från ett annat land i hopp om att hitta jobb. Men utan jobb är det också svårt med boendet.
– EU skapade en fri rörlighet för arbetskraft, men gav ingen lösning på hur folk skulle klara sig i ett främmande land.
Vem är fattig?
Spinnewijn kritiserar också EU:s målsättning att 2020 ha minskat antalet fattiga i Europa med 20 procent. För om man definierar fattig med en person som tjänar en viss mängd mindre än landets medellön kan antalet fattiga bli mindre de kommande åren utan att någonting alls görs. Det sker i och med att medellönen till följd av arbetslöshet eller lönesänkningar sjunker.
– Målsättningen borde vara mera precis än så, ingen borde tvingas sova på gatan, säger han.
EU har strukturfonder och andra möjligheter att ta i problemet med bostadslöshet, men Spinnewijn pekar på ett sätt som inte kostar mycket, samarbete. Och att tillhandahålla kunskap och expertis som hjälper medlemsländerna att lösa problemet.
– EU satsar miljoner på mathjälp till medlemsländerna varje år. Mat är viktigt, men att stödja boende är en väg till mer hållbara lösningar.