Klubben för den som knäcker koden
Mensas rykte som en elitistisk klubb för snobbar ger vika för en mer sanningsenlig bild, och allt fler vill nu vara med i gänget. Och tänka sig: Finland har proportionellt sett den högsta andelen Mensamedlemmar i hela världen. På tisdag firas den internationella intelligensdagen.
Septemberlördagen är solig och sensommarvarm. Medan de flesta är ute och njuter har knappa tjugo personer samlats inne i mötesrummet på Richardsgatans bibliotek. Vi har kommit för att se om vi har vad som krävs för att få tillträde till en särskild förening. För att bli medlem måste man klara ett test som är omöjligt att förbereda sig för. Testet går ut på att ordna mystiska geometriska figurer i en logisk ordningsföljd.
Vi, som kommit för att delta i Mensas intelligenstest, är ett mixat gäng. Det är äldre, yngre, långhåriga killar med glasögon stärkta av energidricka, blondiner med märkesväskor, någon i sportig vindjacka. Den gemensamma nämnaren är bara att vi kommit hit. Varför?
Orsakerna varierar. Vissa vill bevisa något, andra är nyfikna, några gillar utmaningar och någon är här som ett resultat av en vadslagning. Men år för år växer antalet som försöker. I fjol hade Mensa, föreningen för högintelligenta personer, hela 38 procent fler sökande än året innan.
Finland är också landet som sett i proportion till befolkningen har flest medlemmar i hela världen.
– Ni har tjugo minuter på er, säger testövervakare Monika Lövsund. Det gäller att svara snabbt på det svarspapper ni har blivit tilldelade, därefter fort gå vidare till nästa uppgift. Finns det frågor?
– Vad händer om man svarar fel, blir det minuspoäng? frågar en medelålders man.
– Det kan vi inte svara på, det finns ingen schablon för hur det bedöms. Det är en psykolog som gör en helhetsbedömning av ditt prov och fastställer ditt resultat, säger Lövsund.
Provet börjar. Blickarna riktas mot uppgiftshäftet. Sidor avverkas i rasande takt. Perfektionister som gillar att dubbelkolla sina svar göra sig icke besvär. Det gäller att titta, lösa, anteckna, gå vidare. Mot slutet blir det knepigare.
Jag kollar läget omkring mig. De flesta har hunnit mycket längre. Stressen stiger. Figurerna i en till synes ologisk villervalla dansar framför mina ögon. Streck, två streck, boll, svart boll, kors, vad kommer sedan? Tiden tar slut. Jag hinner inte lösa alla uppgifter. Men Tuuli Humina, som är testansvarig för Finlands Mensa, uppmuntrar mig.
– Testet är inte som ett inträdesprov i sig, tanken är mer att man ska lära sig något nytt om sig själv.
Tidsbegränsningen är en del av utmaningen.
– Om man hade hur mycket tid som helst kunde säkert de flesta lösa uppgifterna. Tänk dig hjärnan som en dator. Gamla datorer löser uppgifter, men långsammare än effektiva datorer. På samma sätt är det med intelligens, säger Humina.
Olika slags begåvning
I dag går gränsen för att få höra till Mensa vid ett IQ på 130, men den justeras regelbundet, bland annat på grund av den så kallade Flynneffekten, enligt vilken vi sägs bli smartare hela tiden. Man räknar med att intelligenskvoten fördelas enligt normalfördelningsprincipen (Gauss- kurvan). Det betyder att man antar att de flesta människors intelligensnivå ligger mellan 90–110, men en del stannar under och andra över. För att höra till Mensa ska man höra till topp två procent – med andra ord höra till världens intelligentaste två procent.
Men huruvida ett intelligenstest verkligen mäter intelligens, eller vad intelligens över huvud taget är och vem som har rätt att fastställa det tvistar de lärda om. Tuuli Humina försvarar Mensas test.
– Testet är resultatet av årtionden av utveckling och Mensa har ett helt team av psykologer som arbetat med det. IQ-test visar oss hurdan logisk slutledningsförmåga en person har, inlärningsförmåga och förmåga att reagera optimalt i en främmande situation, säger Humina.
Mensas test mäter intelligens av typen allmän eller generell intelligens. I sig kan testet därför inte säga om en person är musikaliskt intelligent, eller matematiskt intelligent, eller bra på språk. Men enligt Humina brukar begåvning av olika slag korrelera med allmän intelligens.
– Det är vetenskapligt bevisat att personer som är begåvade på olika områden ofta klarar sig bra i intelligenstest.
Gillar sudoku
Karin Hammarström känner sig inte annorlunda även om hon hör till intelligenseliten.
– Högst kanske jag någon gång som ung lade märke till att jag såg saker på ett litet annorlunda sätt. Olika test, intelligenspussel och sudokun har jag alltid varit jätteintresserad av.
Det var i gymnasieåldern hon hörde om Mensa första gången och sakta växte nyfikenheten sig större. För två år sedan bestämde hon sig.
– Jag tänkte att det är nu eller aldrig. De skulle ha test nästa dag i Helsingfors och jag ringde upp min kusin Monika och frågade om hon hänger med, säger Hammarström som är Borgåbo.
– Vi shoppade, lunchade och så testade vi oss. Då vi kom in med våra shoppingkassar och blonda hår och såg rader av allvarliga män undrade jag hur det skulle gå, men man ska inte döma efter utseende. Själva testet var lätt.
Två år senare är Hammarström ordförande för Östra Nylands lokalavdelning och kusinen Monika Lövsund, som sagt, svenskspråkig testövervakare.
- Tanken att man kunde försöka mäta intelligens föddes mot slutet av 1800-talet och det första intelligenstestet skapades i Frankrike på uppdrag av utbildningsministeriet.
- Idén var att man på ett så tidigt stadium som möjligt skulle sålla ut dem som klarade sig sämre, för att kunna ge dem extrastöd.
- Ett ädelt syfte, men intelligenstesten som i början av 1900-talet slog igenom med storm i västvärlden kom att användas till många mindre ädla syften.
- Mardrömslika berättelser ur historieböckerna vittnar om hur intelligenstest legat som grund för till exempel beslut om tvångssterilisering och hur de missbrukats i politiskt syfte.
- I Förenta staterna till exempel använde sig många politiker av testresultaten för att genomdriva en restriktivare immigrationspolitik på 1920-talet.
- Rasistiska teorier bestyrktes genom att immigranter fick utföra test, som ofta var skrivna på ett språk de inte förstod och som innehöll frågor som de inte hade den kulturella kännedom som krävdes för att kunna svara.
- Har du vad som krävs? Den internationella intelligensdagen firas den 1 oktober och Mensa ordnar riksomfattande test på både svenska och finska. Gå in på hbl.fi och delta i utlottningen av presentkort för testet.
Just nu är Finlands svenskspråkiga medlemmar väldigt osynliga eftersom till och med ålänningarna på Mensas webbforum diskuterar på finska. Ingen statistik förs på svenskspråkiga medlemmar. Men ett finlandssvenskt intresse finns.
– Det är tydligt att det finns efterfrågan, speciellt i Helsingfors, Vasa och Åbo. Men nu är det tänkt att det ska bli mer. Monika börjar officiellt sitt jobb på vår stora nationella testdag den 5 oktober, säger Humina.
Män ivrigare på test
– Det här är en historisk testdag, det är fler kvinnor på plats än män, säger Lövsund då hon tillsammans med testövervakare Juho Kilkki samlar in våra svarspapper efter testet.
Av Mensas 2 500 finländska medlemmar är endast en tredjedel kvinnor och andelen ser inte ut att stiga.
– Kvinnorna har blivit skyggare, nu är det oftast bara en fjärdedel av dem som kommer till testerna som är kvinnor. Kvinnor verkar vara extrakritiska till sin egen intelligens, säger Humina.
I övrigt representerar medlemmarna ett brett fält från hela landet.
– Det finns allt från personer som inte klarat sig alls i skolan, till vd:ar och konstnärer, säger Kilkki.
Profileringsförsök av den typiska Mensamedlemmen har saknat framgång. Den enda gemensamma nämnaren för medlemmarna är att de har en något högre utbildningsnivå än genomsnittet av befolkningen och är snäppet nöjdare med sina liv. Själva upplever de sig ha nyfikenhet som gemensamt karaktärsdrag.
– Man kan kalla det en öppenhet för upplevelser och vilja att lära sig nya saker, säger Matti Rasinaho, Mensamedlem sedan 1998.
Både Kilkki, Rasinaho, Hammarström och Lövsund har alla blivit väldigt aktiva medlemmar, även om ingen av dem hade det som ursprungligt mål. Via Mensa har de fått vänner, till och med livspartners. Mensarörelsen är medryckande.
– På ett personligt plan ger det en väldigt mycket socialt. Jag har fått massor av nya vänner via Mensa över hela världen. Vi ordnar resor, utflykter, har diskussions- och spelkvällar och träffar personer med jättespännande intresseområden och hobbyer, säger Hammarström.
Ändå överväger medlemmarna noga vem det berättar om sitt medlemskap för.
– Av någon anledning har Mensa en väldigt negativ image. Folk verkar tro att det är en snobbig klubb för personer som på något sätt tror sig vara något mer. Så är det inte alls. Mensa går ut på att se oss alla som människor. Intelligens är något oberoende av hudfärg eller sexuell inriktning, säger Kilkki.
Finlands Mensa har proportionellt sett flest medlemmar i världen, även om Sverige ligger väldigt nära som tvåa. Att nordbor skulle vara fiffigare än andra befolkningar är ändå inte sanningen. Snarare är det resultatet av vår förkärlek för föreningar.
– Vi är helt enkelt väldigt organiserade här. Vi testar regelbundet och systematiskt över hela landet. Som personer är vi kanske inte av den öppet skrytsamma sorten, men ändå kan man ha egna värden och villa bevisa saker för sig själv. Intelligenstesten handlar om logik och ordning, något många finländare också uppskattar, säger Humina.
Testerfarenhet ger bättre IQ
Att Mensas intelligenstest i dag är just geometriska figurer har att göra med att en persons bakgrund eller uppväxt inte ska inverka. Men går det att helt utesluta kulturella influenser? Alla är inte överens om det. En av dem är professor emeritus i pedagogik Kari Uusikylä som undersökt intelligens, kreativitet och begåvning i trettio år och som är författare bland annat till boken Luovuus kuuluu kaikille.
– I USA till exempel vet var och varannan sin IQ och de flesta har utfört ett test av den här typen. Är man inte bekant med testen på förhand har man ju inte samma utgångsläge, säger Uusikylä.
Enligt honom hamnar också många former av intelligens och begåvning i skuggan av IQ-test.
– Visst mäter till exempel de test som Mensa använder sig av det som de är avsedda att mäta, det vill säga analytisklogisk intelligens. Men det är inte den enda typ av intelligens det finns.
All typ av smarthet behövs
Att vi i vårt västerländska samhälle värdesätter matematisklogisk och språklig intelligens framför andra intelligensformer (se faktaruta med olika intelligensformer) gör att många andra typer av begåvning står utan det stöd de behöver för att utvecklas eller bejakas. Många forskare har också blivit besvikna då de följt med olika grupper av personer som i ung ålder fått rekordhög IQ. Det är inte sagt att de är de som är framtidens innovativa företagsledare eller Nobelpristagare.
– Personer som har hög IQ har en typ av logiskmatematisk intelligens. Det är inte nödvändigtvis de som klarar sig bra i till exempel inträdesproven till de amerikanska toppuniversiteten. De som är intelligenta på ett syntetiserande sätt har å andra sidan en förmåga att se helheten och komma på kreativa, nytänkande lösningar som ligger utanför det logiska, även om deras resultat i IQ-test kanske inte hör till toppklassen, säger Uusikylä.
Ofta upptäcks intelligens redan tidigt hos barnet, vilket ibland kan bli en börda, eftersom vuxna ofta lätt börjar behandla barnet annorlunda.
– Också intelligenta barn är bara barn, och inte vuxna. Vi utvecklas också och det man som barn är bra på kanske inte är det man vill göra som äldre, säger Uusikylä.
Viktigt är också att se skillnaden på att som förälder vara sporrande och stödande eller ångestfyllt pressande och krävande.
– Ett barn ska känna sig tryggt och älskat. Kärleken får inte vara kopplad till prestation.
Så hur gick det för oss aspirerande Mensamedlemmar? Tja, det förblir en hemlighet mellan oss och testpsykologen. Resultaten kommer inom två månader. Men om svarsbrevet inte innehåller en anmälningsblankett för medlemskap kan man i stället glädja sig åt att vi alla har våra styrkor och svagheter. Eller som Uusikylä uttrycker det:
– Vi har en kultur där vi hela tiden ska vara bäst på allt. Man ska vara toppidrottare, toppsångare och toppkock. Statistiskt är majoriteten av oss ändå medelmåttor, och det är inget fel med att vara det.
Vill du testa din intelligens? Hbl lottar ut tre presentkort till Mensas test som ordnas lördagen den 5 oktober på olika håll i landet. Mejla senast tisdagen den 1 oktober namn och adressuppgifter till webb@hbl.fi så deltar du i lottdragningen.
Åldersgränsen är 16 år för den som deltar i Mensas test.
Presentkorten är värda 40 euro styck.
De lyckliga vinnarna i vår utlottning av Mensas presentkort är Anne Björklund från Kyrkslätt; Christina Harmia från Esbo och David Sandqvist från Vasa. Grattis till vinnarna och lycka till i testet i morgon!