"Ny kvot är ytterst motiverad"
Statsminister Jyrki Katainen (Saml) försvarar regeringens beslut om en tilläggskvot för syriska flyktingar. Tidigare i veckan har ett par sannfinländska riksdagsledamöter dömt ut planen.
Sannfinländarna Jussi Halla-Aho och Vesa-Matti Saarakkala har under den gångna veckan i var sitt skriftligt spörsmål ifrågasatt regeringens beslut att utöka Finlands flyktingkvot på 750 personer med en extra kvot på 500 personer speciellt för syriska flyktingar. Riksdagsledamöterna anser att också syriska flyktingar bör räknas in i den normala kvoten på 750 personer.
I Yles A-Studio i onsdags sade Halla-Aho att det inte borde få finnas tabuämnen som flyktingar när man skär ner på alla andra håll.
– Jag ifrågasätter inte nöden i Syrien, frågan är bara om det mest kostnadseffektiva sättet att hjälpa är att flytta några hundra eller tusen personer till Norden. Flera miljoner människor blir ändå kvar. Bättre vore att stödja de länder i Syriens närområde som tar emot flyktingar. Då har flyktingarna också lättast att flytta hem när den akuta krisen är över, sade Halla-Aho.
"Hårdnande attityd"
Statsminister Jyrki Katainen (Saml) sade till Hbl i går att han tycker att beslutet om en Syrienkvot är ytterst motiverat.
– Situationen i Syrien är synnerligen allvarlig, en av de största humanitära katastroferna på länge så här nära oss. Då är det helt rätt att EU-länderna ser över det antal flyktingar man tar emot. Det är klart att en extra kvot inte löser Syrienkrisen, men för de några hundra som kommer bort från kriget är den till stor hjälp, säger Katainen.
Riksdagsledamoten Miapetra Kumpula-Natri (SDP) jämför med Sveriges 7 000 syriska flyktingar och säger att det är genant att det hos oss finns personer som hävdar att vi inte kan ta emot några hundra extra.
– Katastrofens omfattning är så uppenbar och ligger alldeles vid gränsen till EU, säger Kumpula-Natri.
SFP:s Christina Gestrin sade tidigare i veckan att Halla-Ahos och Saarakkalas utspel återspeglar en föraktfull attityd gentemot flyktingproblemet. Hon ser att sannfinländarnas spörsmål är ett tecken på en hårdnande attityd när det gäller humanitär hjälp.