Alltför få lärare i huvudstadsregionen är behöriga

Hbl har kartlagt klasslärarläget i alla svenskspråkiga lågstadieskolor i huvudstadsregionens fyra städer Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda. Medeltalet ligger på 75 procent behöriga lärare per skola, men skillnaderna mellan skolorna är enorma.

Den lägsta behörighetsgraden i Hbl:s jämförelse ligger på 29 procent. Bäst är några skolor där samtliga klasslärare är behöriga, bland annat de stora Cygnaeus i Helsingfors och Mattliden i Esbo, men också små som Boställsskolan i Esbo och Västersundoms skola i Vanda. De riktigt små skolorna Sockenbacka och Arabia kvartersskola som får en behörighetsgrad på noll procent för att den enda läraren är obehörig, räknas inte med här eftersom jämförelsen skulle bli orättvis.

Ordföranden Olli Luukkainen vid lärarfacket OAJ är orolig över de finlandssvenska skolornas läge.

– Jag tror att en orsak till att de finlandssvenska eleverna klarar sig sämre i jämförelser kan vara just den lägre behörighetsgraden.

Lärarutbildning i södra Finland

Enligt Luukkainen kommer man inte att få bukt med läget om man inte tar in fler till den svenska lärarutbildningen och har undervisningsgrupper också i Helsingfors. Han vill inte ta ställning till om det räcker med enstaka undervisningsgrupper som administrativt hör till lärarutbildningen i Vasa, en lösning som man redan prövat, eller om Helsingfors universitet bör få en egen svenskspråkig lärarutbildning.

– Det är mer ett politiskt beslut och främst ett beslut inom den finlandssvenska språkgruppen.

Pisaforskaren, pedagogie doktor Heidi Harju-Luukkainen vill också ha en svenskspråkig lärarutbildning i Nyland. Enligt henne räcker det inte med enstaka undervisningsgrupper, utan det måste erbjudas en kontinuerlig utbildning.

– Vi måste komma ihåg att utbildning alltid är ett lokalt fenomen, vi strider inte om samma studenter som utbildningen i Vasa. En utbildning i Nyland skulle självklart ge helt nya lärarstudenter.

Harju-Luukkainen är bekymrad över den finlandssvenska skolan och tycker att resultaten Hbl har fått fram är oroväckande.

– Behörigheten för huvudstadsregionen ligger runt 75 procent. Den är alldeles för låg.

Av de fyra städerna Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda får jätten Helsingfors det sämsta resultatet, bara 67 procent av klasslärarna i lågstadierna är behöriga.

Där det på finskt håll kan vara tiotals sökande till en lärartjänst och skolan kan välja den mest lämpade utifrån många olika kriterier, har huvudstadsregionens svenskspråkiga skolor ett helt annat läge.

– Vi borde ha betydligt fler lärare som söker jobb så att vi kunde välja vem vi ska ta. Som det nu är måste vi ta den behöriga som söker. Alla behöriga är inte bra för just ett visst jobb, säger Clara Lindqvist som är rektor för Östersundoms skola med ett bra läge, om man ser till andelen behöriga lärare.

Det är ett känsligt ämne att diskutera lärarbehörighet. Det finns de som är rädda för att vissa skolor stämplas och många vill lyfta upp det oerhört viktiga arbete som de obehöriga lärarna gör.

– Men vi kan inte nedvärdera fem års utbildning. En orsak till att åländska elever klarar sig så bra i olika jämförelser är att lärarna har så hög behörighetsgrad, säger Heidi Harju-Luukkainen.

Här är ändå Österbotten ett undantag: behörigheten bland lärarna är betydligt högre än i södra Finland, men eleverna klarar sig inte bättre i till exempel Pisaundersökningar.

– Olika områden i Svenskfinland har sina särdrag och hur olika faktorer påverkar elevernas framgång varierar. Lärarbehörigheten är bara en orsak bland många.

Det är svårt att säga exakt vad det är som gör att vissa skolor har lätt att rekrytera lärare, medan andra har det kämpigt. Stora skolor har i allmänhet lättare att få behöriga lärare än små, eftersom lärarna har mer stöd av varandra. Också logistiska faktorer som trafikförbindelser kan spela in.

– Vi borde undersöka mer varför det är så stora skillnader skolor emellan och varför det är så svårt för vissa att rekrytera. Om det finns bara en behörig lärare i en skola, kan man då längre kalla det en skola? Vad händer med pedagogiken? säger Heidi Harju-Luukkainen.

Också verksamhetsledare Micaela Romantschuk-Pietilä vid förbundet Hem och skola är bekymrad.

– Jag ifrågasätter inte att en obehörig lärare kan göra ett bra jobb. Men det är fel på systemet om det är okej att anställa obehöriga lärare också för längre vikariat.

Hem och skola har ingen uttalad åsikt om en nyländsk lärarutbildning, men efterlyser flexibilitet.

– Det finns de som är formellt obehöriga och som kanske till och med har en akademisk utbildning, men som saknar pedagogisk behörighet. Där behövs flexibilitet.

Enligt Romantschuk-Pietilä skulle pedagogikutbildningen kunna arrangeras i Nyland till exempel i samarbete med någon annan läroinstans.

Klicka på kartan och kolla lärarläget i de olika skolorna! Alla huvudstadsregionens svenskspråkiga lågstadieskolor finns med. Siffrorna gäller läsåret 2013-2014 och inkluderar såväl ordinarie lärare som vikarier.