Attitydproblem i Svenskfinland stör utbildningen
Normalt ligger femtonåriga pojkar sex månader efter flickor när det gäller läsförståelse. De finlandssvenska pojkarna ligger hela 1,4 år efter de finska flickorna. Kulturfondens Leif Jakobsson ser det här som ett stort framtidsproblem.
När Helsingfors universitet skulle ta in nya läkarstuderande i höst lyckades man inte fylla den finlandssvenska kvoten. De svenskspråkiga sökandena nådde helt enkelt inte upp till inträdeskraven.
– På sikt betyder det att vi får färre svenskspråkiga läkare i Finland, säger Kulturfondens direktör Leif Jakobsson.
Kulturfonden har på sistone lagt mycket krut på att undersöka varför finlandssvenska skolelever presterar sämre. Framför allt gäller det pojkar. Problemområden är till exempel Sydösterbotten och Västra Nyland, vilket kullkastar teorin om att tvåspråkigheten är den stora boven.
– Tvärtom brukar barn från tvåspråkiga hem ofta visa en stor språklig medvetenhet, säger Jakobsson.
Omotiverade söner
Många teorier finns: brist på behöriga lärare, sämre lärarutbildning. Men Jakobsson menar att man borde titta mindre på skolorna och mera på attityderna i hemmen.
– Det är ett faktum att vi i Finland redan har mer eller mindre världens bästa skola. Det är helt onödigt att enbart skuldbelägga skolan. Den har sina givna uppgifter, men det finns en bekvämlighet i debatten där man undviker att se på vad man själv kan göra.
Socioekonomisk bakgrund spelar in, som alltid, men på ett lite oväntat sätt.
– Det brukar fungera så att om pappan är välutbildad, så klarar killarna också skolan. Men så är det inte i finlandssvenska kretsar. Hos oss är det tvärtom. Alltför ofta har högutbildade pappor omotiverade söner. De finlandssvenska pojkarna ligger under OECD-medeltalet och de är på samma nivå som i Bulgarien och Albanien. Man tror ju först att det är något fel i statistiken, men när man har tittat närmare på det här så visar det sig att det tycks finnas ett attitydproblem hos finlandssvenskar. Den finlandssvenska gemenskapen har förlorat sina bildningsideal. Man tror att allt kommer att ordna sig, att vi har strukturer som fixar det hela. Det är mycket tråkigt. Vi fråntar barnen en rättighet som de har, och deras möjlighet att bli aktiva i samhällsgemenskapen i framtiden.
Jakobsson väljer ett argument riktat direkt till dem som det berör:
– Om en elev går tio år i skola betyder det en löpande investering på cirka 100 000 euro i skattepengar. Om du investerar 100 000 euro i någonting vill du säkert att pengarna ska förvaltas så väl som möjligt. Jag kan inte förstå att man inte värnar om att barnen är motiverade, säger han.
För stort glapp
Jakobsson understryker att man inte bara kan skylla på papporna.
– Det handlar också om att enspråkigt svenska miljöer håller på att försvinna. De flesta kommer i sin professionella tillvaro att jobba med två – eller flera – språk. Det är den arenan som våra barn konkurrerar på i framtiden. Därför är det här en otroligt viktig framtidsfråga, säger han.
Att pojkar i allmänhet presterar lite sämre i läskunnighet i femtonårsåldern är normalt. Det är ett globalt mönster. Men glappet för finlandssvenska pojkar är för stort.
– Enligt den forskning som till exempel den svenska forskaren Anna Dall gjort verkar föräldrarna inte se modersmål och litteratur som viktiga ämnen i skolan. De har dålig koll på vad ämnet går ut på. Men läskunnighet är avgörande för resultaten i alla ämnen: biologi, fysik och kemi, historia. Modersmålsämnet handlar inte om att utbilda framtida litteraturvetare. Det är inte det som är poängen, utan att ge eleverna en verktygslåda för livet.