Toppolitiker kräver skejtpark i Braheparken
Braheparken ska bli en officiell skejtpark, tycker politikerna. Går inte utan att bygga om hela parken – och det har staden inte råd med, enligt tjänstemännen.
När Hbl besöker skejtparken Wamma i norra ändan av Braheplan på eftermiddagen gapar den tom. Den har fungerat som inofficiell skejtpark ända sedan slutet av 1980-talet. Vertti Lintinen, 13, Olaus Lintinen, 15, och Olavi Pössi, 15, skejtar hellre vid Djurgårdens skejtpark. De ser gärna att Braheparken blev officiell och fick ett ansiktslyft.
– Det är fint om det blir av. Det finns verkligen inte för många skejtparker i stan. Jag har skejtat där en gång och tycker den är ganska sjabbig, säger Vertti Lintinen.
– Som den är i dag skulle jag inte rekommendera den för någon, inflikar brorsan Olaus Lintinen.
Killarna bor i Hertonäs och tycker att utbudet i östra Helsingfors är rätt hyfsat. De brukar skejta på olika håll i staden för att få variation.
– Det skulle överlag behövas fler parker i västra Helsingfors. Att skejta fyra timmar i sträck är urbra motion, säger Olavi Pössi och stryker bort en svettpärla från pannan.
Trion kan tänka sig att börja skejta i Braheparken om den piffas upp.
– Absolut! Då måste man beakta skejtare på alla nivåer, säger Vertti Lintinen.
Ny strategi
De som bor i husen bredvid är mindre förtjusta i den spontana skejtparken. Mätningar visar att ljudet överskrider tillåtna decibelgränser, men det är främst typen av ljud som irriterar grannarna.
– En fin sommarkväll kan skejtarna hålla på till fyra på morgonen. Det handlar om samma nätter som folk vill sova med öppet fönster, säger Eva-Lisa Karlsson på byggnadskontoret.
Det kör motorcyklar och ambulanser i samma kvarter, dygnet runt. Varför upprörs folk av ljuden från skejtboardar, Eva-Lisa Karlsson?
– Örat kan inte vänja sig vid det oregelbundna ljudet. Det låter pam-klack-pam men man vet inte när nästa pam kommer.
Man vet inte heller när en motorcyklist ska gasa.
– Ja, men skejtljudet är en relativ nykomling i stadsmiljön.
På grund av ljudet har stadens tjänstemän bestämt att skejtparkerna måste ligga minst hundra meter från de närmaste bostäderna.
Skejtparkerna administreras av flera olika verk inom staden. För att koordinera satsningarna och dela information finns det en arbetsgrupp, som Karlsson är med i. Gruppen ska snart ta itu med uppföljningen till det nuvarande skejtprogrammet för åren 2010–2014.
– Vi kommer att ta reda på var folk skejtar och vad de önskar.
I dag är det svårt att skejta året om. Det finns en privat skejthall i Vallgård och stadens skejthall i Gårdsbacka. Kommer staden att satsa på fler hallar?
– Nej. Vi vet att det finns ett behov, men har inga pengar för det.
Beträffande Braheparken sköts skejtarnas lobbning redan på högsta nivå. Stadsstyrelsen i Helsingfors krävde i måndags, baserat på en fullmäktigemotion, att parken görs till en officiell skejtpark.