Solen lyser från en klarblå himmel när Kårböle lågstadieskola drar i gång årets första stafetträningar. Den lilla skolan i nordvästra Hel­singfors deltar med fyra lag; 5 x 80 meter mixed, 8 x 50 meter och två gatustafettlag. Den här dagen tränar 5x80-meterslaget på skolans sandplan.

Eftersom Kårböle lågstadieskola är en liten skola deltar man i mixedstafetten, där laget består av tre pojkar och två flickor. Först ska ordningsföljden bestämmas.

– Det är lättast att starta, då har man färre växlingar, säger gymnastikläraren Robert Lindholm.

Det blir Urho Kosomaa som får axla den spännande öppningssträckan.
– Jag vet inte hur det känns, har aldrig startat förut, säger Urho som går i sexan.
– Jag var med första gången i fjol men jag kommer inte ihåg hur det gick.

På Olympiastadion kommer Kosomaa att ge över stafettpinnen åt femteklassaren Heidi Ruuska.
– Man ger från höger till vänster hand, eller vänster till höger hand. Man ger pinnen övre vägen så håll handflatan uppåt, instruerar Lindholm.
– Det är bra att springa som tvåa. Att starta är för skrämmande, säger Heidi som tycker att Stafettkarnevalen är ett roligt och spännande evenemang.

Klasskamraten Kevin Nurmi ansvarar för mittensträckan, men för honom är Stafettkarnevalen mer än bekant.
– Jag har varit med varje år utom ett, säger Kevin som ändå inte riktigt kan komma ihåg när han gjorde sin Stafettkarnevalsdebut.

Sjätteklassaren Ronja Sjövall springer den fjärde sträckan i Kårböles 5 x 80 meters mixedstafettlag. Också hon är redan en etablerad löpare.
– Vi är en så liten skola att vi inte får ihop ett lag om vi inte är med redan i första eller andra klass. Jag är också nöjd med att springa fjärde sträckan. Det är trevligare att vara i mitten.

Sist ut är femteklassaren Emil Junkkaala som får äran att löpa i mål efter hela den 400 meter långa stafetten.
– Inte är det något speciellt med det. Helt roligt blir det. Så finns där ju mycket annat roligt att göra också förutom att springa. Man träffar skolkompisar och vänner från and­ra skolor och så kan man titta på tävlingarna.

– Och så finns där en massa reklamstånd där man kan spela och vinna saker, tillägger Urho.

Hur brukar det gå för er i Stafettkarnevalen?
– Vi brukar inte vinna, vi är en så liten skola. De större skolorna klarar sig bättre, säger Ronja.
– Vi tränar inte lika mycket som and­ra skolor. Förra året ledde vi vårt heat men sedan klåpade vi och föll några placeringar, minns Emil.
– Och jag missade stort när jag först sprang helt rakt och sedan snett så att vi tappade en massa tid. Alla blev arga på mig, skrattar Ronja som försäkrar att missen sedan länge är glömd och förlåten.

Från och med nästa skolstart kommer Kårböle lågstadieskola att slås ihop med lågstadierna i Sockenbacka, Haga och Munksnäs samt Munksnäs högstadieskola och bilda en enhetlig grundskola, Hoplaxskolan. Chanserna till framgång i Stafettkarnevalen kommer säkert att öka, men alla är inte supernöjda över fusionen.

– Det suger. Det kommer att bli mycket svårare att komma till förs­ta laget, säger Kevin.
– Det är mycket roligare nu. Vi känner nästan ingen från de andra skolorna, säger Ronja.

Även om Hoplaxskolans stafettlag kommer att bli ett så kallat representationslag, kan det hända att de enskilda skolorna, som alltså fortsätter som förut i samma skolhus som tidigare, ställer upp med skolvisa lag där alla som vill får vara med.

Trots att Kårböle lågstadieskolas elever kanske inte anser sig höra till segerfavoriterna i förhandsspekulationerna deltar alla med stor iver.
– Det är roligt när det finns mycket publik. Kanske mamma och pappa kommer och tittar, säger Heidi.
– Det är roligt att springa på Stafettkarnevalen, stämningen är så fin där, sammanfattar Ronja den allmänna opinionen.