Studio HBL • Hurrirap från Svenskfinlands mörka hjärta

Likanen Etelä vill inte visa sina ansikten när vi intervjuar dem. I stället gömmer de sig bakom masker.

– I början när vi gjorde musik tyckte vi om att visa allt möjligt snuskigt i våra videor. Dessutom var våra låtar dåliga. Så vi förstod att gömma åtminstone våra ansikten. Så har det fortsatt.

Mc Rambo och ADOD är båda tvåspråkiga finlandssvenskar från Kyrkslätt som valt att rappa på finska. Med låtar som H.U.R.R.I och Pikkuhurrista Asti är finlandssvenskheten ändå ett av huvudspåren i musiken.

– Rap på svenska skulle nästan ingen i Finland förstå. Sverigesvenska skulle kanske fungera, men det låter dumt när man rappar på finlandssvenska. Språket har inte den rätta, hackande klangen, menar ADOD.

Ni kallar er Likanen etelä (översatt "Den smutsiga södern"). Hur smutsigt är Kyrkslätt?

– Ganska så smutsigt. Det händer en hel del mörka saker i Kyrkslätt. Vi vill berätta om vår verklighet där hemma. Poängen är att visa att också hurrir är värstingar. Många i Finland har fel uppfattning om finlandssvenskar. De tror att vi alla är rika nördar. Det är vi inte.

Så vad är ni för sorts finlandssvenskar?
– Den andra sorten, från den mörka sidan. Nä, vi är helt vanliga killar, som är stolta över våra rötter. Till vardags är vi vanliga knegare som närmar sig trettio, säger Rambo.

Båda har valt att tatuera ordet hurri på benet, ett sätt att ta tillbaka något som åtminstone tidigare uppfattats som ett skällsord för finlandssvenskar.
– Det handlar kanske om en identitetskris. När vi var små var vi hurrirna. Finskspråkiga jämnåriga skrek det efter oss, "vitun hurrit". Det blev som ett skämt på byn. Vi var uppdelade i hurrirna och finnarna. Förstås var vi kompisar då liksom nu men ordet hänger kvar. I dag är det något vi kan använda som en fördel.

Har ni varit inblandade i språkfajter?
– Mer förr. Vi var för små för att slåss men hängde med när folk samlades på torget för att slåss med bollträn och allt.
Debutalbumet Kirkkonummi LP ligger just nu på fler inhemska topplistor, något killarna inte hade förväntat sig.

– Folk tycker väl att vi kommer med något nytt som inte tidigare funnits inom finsk rap. Det här med att vi är finlandssvenskar är mest en sidogrej. Många finskspråkiga tycker det är roligt att vi talar svenska. Vissa har varit fundersamma, att "mitä tää hurrijuttu on". De har antagligen inte träffat så många finlandssvenskar tidigare, säger Rambo.

Att det alls blev musik berodde på usla försök i lågstadiet, säger killarna.
– Och goda vänner som uppmuntade oss. Till exempel Mc Lexa som bor i Sverige i dag och Hugo Nikula som tyvärr inte lever längre men som lätt var Finlands bästa rappare på engelska.

Ni rappar också om att röka och sälja gräs, varför?
– För att det funnits en massa droger runt om oss, ända sedan vi var små. För en själv är det kanske inte en så stor grej längre medan andra kan tycka det är obehagligt.

Flera tonåringar åkte fast för cannabismissbruk och -försäljning i Kyrkslätt i januari. Ni rappar om droger, hur går det ihop?

– Det är inte vår sak att ta ställning till. Där har vi inget ansvar. De har spelat sina kort dåligt. Det här pågår överallt i Finland, inte bara i Kyrkslätt.

Så ni är inte rädda att polisen ska komma och kolla er?
– Om de gör det hittar de ingenting.

Likanen Etelä spelar i kväll, 6.2, på bar Shake i Kyrkslätt.