Studio Hbl | Högutbildad och lågavlönad
I kvinnodominerade branscher är kombinationen hög utbildning och låg lön vanlig. Det vill Akavabasen Sture Fjäder ändra på.
De högutbildades centralorganisation Akavas ordförande Sture Fjäder väckte nyligen uppståndelse när han i en intervju i Helsingin Sanomat välkomnade växande löneskillnader och ett samhälle där individens ansvar blir större.
Fjäder är känd för sina kontroversiella uttalanden, men nu rullade bollen i oönskad riktning. I diskussionen i de sociala medierna undrade man om Fjäder vill rasera välfärdssamhället till förmån för ett sytem där de fattiga får nöja sig med smulorna från de rikas bord. Det är en utveckling som man inte hört en fackordförande uppmuntra.
Nu säger Fjäder att han har blivit missförstådd.
– Ordet löneskillnad har en negativ klang. Jag borde inte ha använt det. Jag menade ju att vi borde utveckla ett mer rättvist lönesystem, där ubildning och arbetets svårighetsgrad skulle spela en större roll än i dag.
Fjäder påpekar att det bland Akavas drygt en halv miljon medlemmar finns många grupper med låg lön och hög utbildning.
– Till exempel barnträdgårdslärare och socialarbetare har lägre lön än många arbetare utan någon utbildning alls. Om man höjer de här lågavlönades löner så minskar ju löneskillnaderna.
Orsaken till att så många högutbildade har låg lön är att de ofta jobbar inom den offentliga sektorn och därmed inte har samma möjligheter som till exempel exportindustrins nyckelbranscher att få upp lönen med hjälp av strejkvapnet.
– Det här är inte rättvist.
Fjäder påpekar att en löneförhöjning till delågavlönade skulle gå till konsumtion och därmed gynna ekonomin. Utöver det vill han också sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare.
– Om vi sänker skatterna för medelinkomsttagarna så konsumerar de mera.
Det finns också teorier som hävdar motsatsen.
– Jo, men man kan inte rädda välfärdssamhället om vi bara höjer skatterna.
Sture Fjäder intervjuas i Studio Hbl av Marianne Lydén.