Kapten Rantanen växte med sitt lag
Juniorlandslagets kapten Mikko Rantanen inledde JVM svagt men visade till slut sin storhet.
Turneringen började inte på det bästa sättet för unglejonens kapten, den tänkta ledaren, Mikko Rantanen. Men då det verkligen gällde steg han fram och bar sitt lag enda fram till ett fantastiskt VM-guld. TV-kamerorna och mikrofonerna var uppe i hans ansikte i intervjuzonen när han försökte berätta hur han kände sig efter den oerhört dramatiska VM-finalen mot Ryssland.
– Det finns nästan inga ord, säger han och skakar på huvudet och pustar ut ett par gånger.
– Jag är glad. Och så stolt över hela laget. Vi har ett otroligt fint lag. Den anda som vi visade var något otroligt. Nu också gav vi Ryssland ledningen – två gånger dessutom. Men ingen deppade trots att de gjorde mål, säger Rantanen och lyfter sin blick från golvet.
Blicken. Den är fortfarande fokuserad och man ser att kapten Rantanen gör sitt bästa att ge så kloka svar som han bara kan – trots att glädjeropen ekar inuti hans huvud.
Rantanen själv agerade matchhjälte mot Sverige med sina två assists och mot Ryssland såg han ut att få en perfekt avslutning på sitt hemma-VM då han med bara två minuter och nio sekunder på klockan styrde in Vili Saarijärvis handledsskott. Men två minuter senare – då 59.54 hade spelats – kom kallduschen. Bilden på Hartwallarenans jumbotron visade i slow motion hur Rantanen sänkte sitt huvud då Ryssland kvitterade.
– Det var en hjärtskärande känsla, säger han och skakar igen på huvudet men brister sedan ut i ett brett leende.
– Det hjälpte inte att sörja. Vi visste att Ryssland är tufft och efter 3–2-målet kändes de två minuterna som tjugo minuter. Det var så nära att vi hade grejat det, men sex sekunder är en jättelång tid.
Finlands manskap var fullständigt förkrossat efter Andrei Svetlakovs sena kvittering. Men under 15 minuter i omklädningsrummet hände någonting magiskt.
– Det sades att vi måste glömma det som hände och gå framåt. Och sedan. Ett sånt mål av "Kassu". Otroligt kyligt, säger Rantanen och nickar mot sin lagkamrat som med kepsen på sned och med hes röst besvarar reportrarnas frågor.
– Jag är så otroligt stolt över hela laget, avslutar kaptenen.