Antidopningssystemen läcker på många håll
Toppidrott är i högsta grad ojämlikt: det är enorma skillnader mellan antidopningsarbetet i olika länder. – I vissa länder får idrottarna fler guldmedaljer och dör yngre, säger ADT:s medicinske chef Timo Seppälä till HBL.
Den ryska dopningsskandalen har tvingat även de mest blåögda idrottsvännerna att se sanningen i vitögat: det förekommer utbredd dopning i en del av världen och ingen vet hur många av de senaste årens EM-, VM- och OS-medaljörer har varit dopade. Det kan vara frågan om dussintals under 2000-talet.
– Det är helt klart att alla inte har samma utgångsläge i internationella stortävlingar, säger Finlands antidopningskommitté ADT:s medicinske chef Timo Seppälä.
Enligt den internationella antidopningsbyrån Wadas statistik är det enorma skillnader mellan antidopningssystemet i olika länder. Länder som Finland, Sverige, Norge, Frankrike och Storbritannien gör ett exemplariskt arbete, medan länder som Ukraina, Jamaica och Kenya har stora brister i sitt antidopningsarbete.
– I vissa länder får idrottarna fler guldmedaljer och dör yngre, säger Seppälä lakoniskt.
52 dopningstester
Fram tills nu har till exempel Kenya – en av världens ledande friidrottsnationer – inte ens haft en nationell antidopningsbyrå. I eftermälet av den ryska dopningsskandalen meddelar Kenya nu att landet omedelbart kommer att grunda en antidopningsbyrå i likhet med finländska ADT.
Hittills är det endast det kenyanska friidrottsförbundet som utfört dopningstester: år 2014 utförde Athletics Kenya 52 dopningstester. Samtliga tester utfördes i samband med tävling, vilket innebär att inga tester utfördes under träningsperioden. Det är uttryckligen under träningsperioden dopningstesterna borde utföras för att vara effektiva i kampen mot dopning. Statistiken säger inte direkt hur ofta kenyanska idrottare blivit testade eftersom också internationella grenförbund utför ett mindre antal dopningstester, men den ger en klar indikation.
– Så här dåligt är det tyvärr, säger Timo Seppälä.
Kenya toppade medaljtabellen i friidrotts-VM i Peking i augusti med sina sju guld, sex silver och tre brons. Sprinternationen Jamaica var tvåa med sju guld, två silver och tre brons. De här länderna dyker oftast upp när det blir tal om att utvidga Wadas utredningar.
Skillnad på tester
Jamaicas antidopningskommitté utförde förra året 347 dopningstester. 225 av dessa utfördes utanför tävling, vilket kan ses som ett framsteg jämfört med situationen före OS i London 2012: den före detta chefen för Jamaicas antidopningskommitté Renee Anne Shirley avslöjade för ett par år sedan att Jamaica utfört endast ett dopningstest utanför tävling före OS.
Men det är skillnad mellan dopningstester och dopningstester. Förra året utförde Jamaica inte ett enda blodprov, vilket är det enda sättet att avslöja användningen av tillväxthormon – ett preparat som är synnerligen användbart i explosiva grenar som 100 meter.
Storstjärnor som Usain Bolt och Shelley-Ann Fraser-Pryce testas förstås ofta av det internationella friidrottsförbundet IAAF och tävlingsarrangörer i samband med tävlingar. Men det är trots allt de nationella antidopningskommittéerna som bär huvudansvaret för antidopningsarbetet – förra året utförde IAAF endast 3 841 dopningstester i hela världen.
– Naturligtvis testar de internationella grenförbunden sina toppidrottare. Men om det går till som i Ryssland att grenförbunden delegerar testerna till opålitliga nationella antidopningsmyndigheter är det ganska onödigt, säger Seppälä.
Enligt Wadas rapport har Ryssland systematiskt sponsrat dopning, medvetet slarvat med antidopningskontrollerna och sopat positiva dopningsfall under mattan. Fler än 1 400 dopningsprover ska har förstörts i antidopningslabbet i Moskva.
Korruption
Nu framkommer uppgifter om att också det kenyanska friidrottsförbundet är korrumperat. Enligt den tyska tv-kanalen ARD har också Athletics Kenya gjort sig skyldigt till att mörka dopningsfall, precis som Ryssland. Den kenyanska löptränaren Paul Simbolei avslöjade för Sunday Times att tre kenyanska maratonlöpare betalat friidrottsförbundet för att sopa positiva dopningsprover under mattan.
ARD rapporterade också att en femtedel av Kenyas 92 medaljer i OS och VM under 2001–2012 vunnits av friidrottare med suspekta blodvärden. Bara Ryssland hade fler medaljörer med avvikande blodvärden – blodvärden som IAAF uppges ha mörklagt.
Dessutom är Athletics Kenyas vice ordförande David Okeyo föremål för en polisutredning. Han är misstänkt för att ha försnillat sponsorpengar.
– Nu när dopningstesterna blivit så effektiva att det inte går att dopa sig utan att åka fast försöker man använda systemen för att se till att testerna är rena. Det är svårt att få ordning på organisationerna, säger Seppälä.
Jamaicas antidopningssystem har redan tidigare blivit utpekat. År 2013 avgick hela den nationella antidopningskommittén Jadcos styrelse, efter ett krismöte med Wada.
Ukraina ett "näste"
Det finns dock flera länder som har ett dåligt rykte. Stornationen USA utför i förhållande till befolkningsmängden frapperande få dopningstester, Kina likaså.
Turkiet har haft åtskilliga dopningsfall under de senaste åren och sköter till synes antidopningsarbetet väl, men en närmare granskning avslöjar att en övervägande del av alla dopningstester utförs i samband med tävling. Det betyder att idrottarna kan vara i fred under hela träningssäsongen utan att behöva bekymra sig för att bli störda av antidopningsmyndigheter.
De östeuropeiska staterna gör ett klart sämre antidopningsarbete än de västeuropeiska länderna. Länder som Vitryssland, Kazakstan och Ukraina tar inga blodprover alls. Ukraina utförde förra året endast 20 dopningstester utanför tävling, vilket kan jämföras med 1 379 i Finland.
– Ukraina är ett näste – precis som många andra före detta sovjetstater i Östeuropa. Där råder troligen samma kultur som i Ryssland.
Nya avslöjanden på väg
IAAF har nu – på Wadas rekommendation – beslutat att avstänga Ryssland från internationell tävlan tills vidare. Samma öde hotar enligt uppgift också Kenya. Sanktionerna visar att Wada är redo att ta i med hårdhandskarna.
– Situationen blir så småningom bättre, men vad betyder så småningom? Det rör sig om så olika handlingssätt och olika kulturer. Det är svårt, suckar Timo Seppälä.
Wadas avslöjanden tar inte slut här. Följande delrapport av Wadas omfattande utredning kommer att gå djupare in på korruptionen inom det internationella friidrottsförbundet IAAF och anklagelserna om att IAAF:s förre chef Lamine Diack tagit emot miljonmutor för att mörka dopningsfall. Rapporten väntas offentliggöras i december. Wada uppger att hela friidrotten kan bli utestängt från OS.
– Om inte Wada skulle ha grundats 1999 och antidopningsarbetet fortfarande skulle vara i internationella olympiska kommitténs händer hade vi haft en verklig katastrof, säger Seppälä.
– Men Wada har för små resurser.