Inlägget: Vinokourov kommer att bli rabiat
I dag klär sig holländaren Tom Dumoulin i den röda ledartröjan i etapploppet Vuelta a Espana – och han kommer inte att behöva ta den av sig förrän i Madrid (på väg mot sin första stora seger undrar jag inte alls om han sover med den på sig). Mot alla odds.
Ingen hade räknat med att Dumoulin skulle blanda om i leken, som bestod av idel äss som Chris Froome, Joaquim Rodríguez, Fabio Aru, Vincenzo Nibali, Nairo Quintana och Mikel Landa. En hel bunt Tour de France-segrare, Giro d’Italia-segrare och bergsspecialister.
- Sammandraget efter 16/21 etapper: 1) Joaquim Rodríguez Spanien, Team Katusha 67.52,44, 2) Fabio Aru, Italien Astana +0,01, 3) Rafal Majka, Polen Tinkoff-Saxo +1.35, 4) Tom Dumoulin, Holland Team Giant-Alpecin +1,51, 5) Mikel Nieve, Spanien Team Sky +2,32, 6) Johan Esteban Chavez, Colombia Orica Greenedge +2,38, 7) Daniel Moreno Spanien Team Katusha +2,49, 8) Nairo Quintana, Colombia Movistar c+3,11, 9) Alejandro Valverde Spanien, Movistaar +3,58, 10) Louis Meintjes Sydafrika, MTN-Qhubeka +5,22.
Men. Redan under den andra etappen från Alhaurin de la Torre till Caminito del Rey var holländaren på hugget.
Sedan dess har alla väntat på ögonblicket då Dumoulin bryter samman. Stunden då tv-kamerorna filmar honom femtio meter bakom Cabeza de Carrera, på alltför tunga växlar och överkroppen slingrig som en pytonorm.
Förgäves. Dumoulin har hängt med i vueltans karakteristiska, hisnande branta stigningar. Inte ens löjligt branta Ermita del Alba knäckte honom i måndags. Logiskt sett borde det inte vara möjligt, Dumoulin är nästan 190 centimeter lång och väger 10–20 kilo mer än sina konkurrenter i bergen. Han är framför allt känd som en tempocyklist, en ångvält som dundrar fram under flacka, högst fem mil långa etapper.
Dumoulin har tappat tid. Men han har cyklat klokt, kört i sitt eget tempo, låtit bli att reagera på motståndarnas ryck, sparat energi och minimerat sina tidsförluster. Han ligger bara 1.51 efter ledande Joaquim Rodríguez.
Efter en vilodag står nu ett 39 kilometer långt tempolopp i Burgos på programmet. Dumoulin – VM-trea i tempo förra hösten – kommer att göra slarvsylta av bergsgetterna. Rodríguez och tvåan Fabio Aru är riktigt usla i tempo och trean Rafal Majka utgör inte heller något större hot. Ingenting är någonsin säkert i stora etapplopp, men jag tror att Dumoulin leder med 1–2 minuter efter dagens etapp. Resten av veckan är relativt lätt, så Dumoulin kommer med all sannolikhet att fira segern i säsongens tredje stora etapplopp i Madrid på söndag.
Astanas stallchef Alexandr Vinokourov kommer att slita sig i håret. Det här skulle vara det kazakiska stallets lopp – Astana ställde upp med det som sades vara tidernas starkaste lag: Aru, Nibali och Landa.
Han får inga sympatier av mig. För mig representerar Astana det förgångna. Cykelsportens smutsiga förflutna. Vinokourov själv åkte som bekant dit för dopning 2007 och står åtalad i Italien för att ha gjort upp om segern i Liège-Bastogne-Liège 2010. Han ska ha betalat Alexandr Kolobnev 100 000 euro för att få vinna den belgiska klassikern. (En hel cykelvärld undrar fortfarande varför Rigoberto Uran inte reagerade när Vinokourov spurtade till OS-guld 2012).
Astana har ett mörkt förflutet. Stallet grundades ovanpå ruinerna av det ökända Liberty-Seguros-stallet, som var insyltat i en rad olika dopningshärvor. Ännu efter att ett konglomerat av kazakstanska bolag klivit in som huvudsponsor och stallet bytt namn till Astana åkte Vinokourov, Alexej Kashetjkin och Alberto Contador dit för dopning.
De gamla benranglen vill dock inte hållas inne i garderoben. Förra säsongen åkte två av Astanas cyklister, bröderna Maxim och Valentin Iglinskij fast för bloddopning. Dessutom åkte tre av cyklisterna i Astanas utvecklingstrupp dit för steroider. Som en konsekvens drog sig Astana ut ur Tour of Beijing, vilket snarast kunde ses som en lättnad för hela stallet (ingen gillar Tour of Beijing).
Det förorsakade allt lite blandade känslor att se Astanas Nibali ta en överlägsen seger i Tour de France förra sommaren. Inte bara han, utan stallkamraterna Lars Boom och Jakob Fuglsang var i grym form.
Den här säsongen uppvisade Lars Boom för låga kortisolnivåer, ett eventuellt tecken på dopning, strax inför Tour de France, men Astana lät honom starta ändå. Som en följd blev Astana uteslutet ur MPCC, en frivillig sammanslutning mot dopning.
Vueltan började inte himla bra för Astana. Nibali blev diskad efter att han med alldeles osannolik fräckhet åkt snålskjuts med en av stallets servicebilar.
Men det tog sig. Förra onsdagen tog Landa och Aru en övertygande dubbelseger på den grymma, elfte etappen i Andorra. Igen – blandade känslor.
Nu rinner totalsegern dock ut i sanden. Vinokourov kommer att bli rasande. Den hetlevrade kazakiern är känd för sitt temperament – i somras hotade han med att riva Nibalis kontrakt på grund av hans värdelösa insatser i Tour de France. Svensken Fredrik Kessiakoff beskriver i sin färska självbiografi hur Astana tvingade honom att köra trots skador och hur han fick rykande ilskna brev av Vinokourov efter att han tvingats avbryta lopp på grund av sjukdom eller vurpor.
Säkert bra stämning i det laget. I förrgår drog Landa upp tätgruppen i ett så högt tempo att stallkamraten Aru – fortfarande i den röda ledartröjan vid tillfället – inte hängde med. Landa är i och för sig klar för Team Sky nästa säsong, så han behöver inte bry sig om ifall Vinokourov blir rabiat.
För mig representerar Tom Dumoulin den nya generationen i cykelsporten. Håller tummarna för honom i dag.