Nikkanen tog ett steg framåt
Minna Nikkanen levererade i VM-finalen – hon tangerade sitt finska rekord 460 centimeter och slutade tia.
STAVHOPP. Rivningarna på 435 och 450 centimeter lämnade dock lite rum för spekulation. Utan dem hade hon slutat på delad åttonde plats.
– Jag siktade på en poängplacering, men jag är helt nöjd med det här också. Fint att jag klarade av samma höjd som tidigare under säsongen, säger hon.
Ribban höjdes direkt från 460 centimeter till 470 centimeter. Det blev en lite för svår uppgift. Nikkanen måste ty sig till den styvaste staven hon hade med sig, en stav som hon inte ens hade hoppat med förut.
– Det saknades inte mycket för att jag skulle få också den sista staven att fungera.
– Jag hade hoppats att vi skulle höja till 465 centimeter, men även då skulle jag ha tvingats använda den här nya staven.
Stavhopp är en delikat gren. Nikkanen förklarar att hon fick problem med löpningen på grund av det kyliga vädret i juni–juli i Finland. Det kan ha blivit avgörande då hon rev ut sig på 470 centimeter.
– Jag tvingades träna inomhus igen. Jag fick lite problem med högra benet på grund av kylan och därför tvingades jag bygga om ansatsen helt och hållet.
Problemen innebar att Nikkanen inte hann toppa formen i tid före Peking. Hon hade aldrig någon chans att hinna pröva med den styvare staven.
– Om jag hade fått ordning på löpningen lite tidigare kunde jag ha prövat den här staven förut, säger Nikkanen.
– Jag är ändå nöjd att jag uppnådde sommarens högsta nivå här, fast jag bara hade ett par lyckade tävlingar bakom mig.
VM-finalen gav ett välkommet besked om att Nikkanen gått framåt. Trots att det inte syntes i form av ett nytt rekord. I stavhopp är det nästan ett lika stort steg framåt att börja använda en styvare stav som att sätta ett nytt rekord.
– Jag kunde gå över till en styvare stav fast det var vindstilla. I medvind skulle jag redan ha behövt ha ännu styvare stavar, så nu vet jag att jag måste skaffa större stavar.