Upplagt för dramatik i Alperna
Vincenzo Nibali, Alberto Contador, Chris Froome, Nairo Quintana – eller någon annan. Tour de France kan bli mer dramatiskt och spännande än på många år.
De senaste upplagorna av Tour de France har gått upp som solen och ned som en pannkaka. För tre år sedan avgjorde Bradley Wiggins i de långa tempoloppen och nöjde sig med att sitta på rulle i bergsetapperna, för två år sedan ryckte Chris Froome upp en ointaglig lucka redan i ett tidigt skede och förra året kraschade Vincenzo Nibalis värsta konkurrenter redan i början av touren.
Nu går solen upp i nederländska Utrecht och utgångsläget är saftigt: Froome, Nibali, Alberto Contador och också Nairo Quintana ställer sig på startstrecket för Grand Départ. Allting är upplagt för att loppet avgörs först under de sista, färggranna Alpetapperna – inte ett enda långt tempolopp står på programmet.
Men i ett tre veckor långt etapplopp kan vad som helst hända. Cykling är inte som längdåkning: favoriterna kan vurpa i någon av de hårresande utförsbackarna, tappa tid om huvudklungan splittras i hård motvind under de första etapperna i Nederländerna och Nordfrankrike, bli sjuka av regn och rusk, eller drabbas av olägliga tekniska problem.
I synnerhet kan den fjärde Paris-Roubaix-inspirerade etappen trassla till allting. Alla kommer väl ihåg den femte kullerstensetappen förra året, då Froome vurpade och Contador förlorade chanserna till segern.
Favoriterna
Chris Froome
Den Kenyafödda britten hotade först med att stå över årets Tour de France eftersom det inte finns ett enda långt tempolopp i programmet. Froome är dock en grym bergscyklist och har ett starkt lag bakom sig: han ryckte lekande lätt ifrån sina rivaler i bergsetapperna under Tour de France 2013 och 2012. Revanschsugen efter att ha kraschat ut sig ur förra årets Tour de France.
- Styrkor: håller världsklass i tempo, som bäst i långa stigningar, har bra stallkamrater.
- Största segrar: etta i Tour de France 2013, tvåa i Tour de France 2012 samt tvåa i Vuelta a Espana 2011 och 2014.
- Dagsformen: grym. Froome krossade sina motståndare i etapploppet Critérium du Dauphiné i början av juni.
- Radarpar: Richie Porte är en tuff bergscyklist som har hängt ihop med Froome som ler och långhalm under hela karriären. Sviker inte och kan hoppa som stallkapten ifall Froome avbryter.
Alberto Contador
Såg ut att ha tappat stinget efter sin dopningsavstängning, men har nu återvänt till den absoluta världseliten. Krossade Froome i förra höstens Vuelta a Espana och behövde inte ta ut sig maximalt för att ro hem Giro d'Italia i maj. Contador lyckas alltid skapa dramatik och är inte den som nöjer sig med att försvara en andra eller tredje plats.
- Styrkor: En explosiv och offensiv bergscyklist som gärna utmanar sina motståndare. Initiativrik och är inte rädd för att göra vågade taktiska utspel. Djärv utförsåkare – ibland på gränsen till dumdristig.
- Största segrar: Etta i Tour de France 2007 och 2009, etta i Vuelta a Espana 2008, 2012 och 2014, etta i Giro d'Italia 2008 och 2015.
- Dagsformen: Ett litet frågetecken. Giro d'Italia måste ha tagit på krafterna. Segrade i det mindre etapploppet Route du Sud i juni, men det säger inte så mycket.
- Radarpar: Roman Kreuziger ansågs en gång vara en blivande Tour de France-segrare. Mindre troligt, men han är en av de bästa hjälpryttarna i touren.
Vincenzo Nibali
Många cykelentusiaster vill gärna placera Nibalis seger i Tour de France 2014 inom parenteser, eftersom hans värsta konkurrenter tvingades avbryta efter att ha vurpat. Men faktum är att italienaren stod för en fantastisk uppvisning och noterades för några av de snabbaste klättringstiderna i tourens historia. Fyra etappsegrar gör honom till en ytterst värdig vinnare.
- Styrkor: Grym i bergen, åker bra utför, äger en bra backspurt och visade att han också behärskar kullerstenarna.
- Största segrar: Etta i Tour de France 2014, etta i Vuelta a Espana 2010, etta i Giro d'Italia 2013, 2011, 2010.
- Dagsformen: Ett mysterium. Men så var det förra året också. Säckade ihop när det började bli tufft i Critérium du Dauphiné i juni. Precis som förra året tog han säsongens första seger i italienska mästerskapsloppet helgen före tourstarten.
- Radarpar: Dansken Jakob Fuglsang stod för en fantastisk insats då han ledsagade Nibali över kullerstenarna förra året och var också en pålitlig hjälpryttare i bergen.
Nairo Quintana
Den småväxta colombianen var den enda som kunde mäta sig med Chris Froome i bergen i Tour de France 2013, dominerade Giro d'Italia 2014 och ledde Vuelta a Espana 2014 före Contador och Froome innan han kraschade. Stod dock över Tour de France 2014. Hans olycksbenägenhet väcker lite frågetecken med tanke på kullerstenarna i början av touren.
- Styrkor: En fantastisk bergscyklist och en orädd utförsåkare. Har krossat myten om att sydamerikaner inte klarar sig i dåligt väder.
- Största segrar: Etta i Giro d'Italia 2014, tvåa i Tour de France 2013.
- Dagsformen: Hyfsad. Höll jämna steg med Alberto Contador i etapploppet Route du Sud i juni, men förlorade segern i utförsåkningen på den näst sista etappen.
- Radarpar: Det känns lite obekvämt att kalla Alejandro Valverde för ett radarpar. Spanjoren är en grym etappcyklist själv och har visat grym form i vår – han vann endagsklassikerna Liège-Bastogne-Liège och La Flèche Wallonne – men ingen vidare lagspelare. I VM 2013 grälade han och Joaquim Rodriguez om vem som skulle leda Spanien. Få se om han är nöjd med sin roll som Quintanas hjälpryttare.
Svarta hästar
Joaquim Rodríguez, Bauke Mollema, Tejay Van Garderen, Andrew Talansky, Dan Martin, Rui Costa, Thibault Pinot. Jean-Christophe Peraud, Romain Bardet, Pierre Rolland – det finns många som kan utmana toppkvartetten. Men de är i första hand med i kampen om en placering bland de tio bästa.
Sprintrarna
De senaste årens främsta sprinter Marcel Kittel står över Tour de France på grund av sjukdom, vilket öppnar för Mark Cavendish som ännu för några år sedan var alldeles oslagbar på upploppet. John Degenkolb har dock varit i ruskig form den här säsongen med segrar både i Milan-Sanremo och Paris-Roubaix. Alexander Kristoff är kanske inte världens snabbaste sprinter, men han är världens uthålligaste sprinter och den som spurtar bäst under smått backiga etapper.
Finländare
Den här gången deltar inga finländare. Ex-terrängcyklisten Carina Kirssi hör dock till IAM Cyclings stödpersonal och Charles Wegelius fungerar som sportdirektör för Cannondale-Garmin.
Kolla in de här etapperna
- Etapp 1, 4 juli
Utrecht-Utrecht, 13,8 kilometer (individuellt tempo)
Den första etappen är lite längre än en vanlig prolog: ett 13,8 kilometer långt individuellt tempolopp i Utrecht. Under de senaste åtta säsongerna har Tour de France inletts med ett kort tempolopp fem gånger – och Fabian Cancellara har vunnit varenda gång. Tony Martin har dock tagit över som världens främsta tempocyklist och lär få dra på sig den gula ledartröjan för första gången någonsin. Chris Froome försöker säkert lägga några sekunder mellan sig och resten av favoriterna, men några stora tidsmarginaler uppstår inte i dag. Det viktigaste för favoriternas del är att undvika krascher på den hyfsat tekniska stadsbanan.
- Etapp 3, 6 juli.
Antwerp-Huy, 159,5 kilometer
Den tredje etappen slutar med den legendariska väggen Mur de Huy, som vanligtvis är målbacke i endagsklassikern La Fleche Wallonne. Muren är endast 1,9 kilometer lång, men är hisnande brant: uppemot 19 procent under de sista några hundra meterna. Etappen blir mer spännande tack vare bonussekunderna: under etapperna 2-8 får de tre främsta 10, 6 respektive 4 bonussekunder.
Favoriter: Joaquim Rodriguez, Alejandro Valverde, Peter Sagan.
- Etapp 4. 7 juli
Seraing-Cambrai, 223,5 kilometer
Kullerstensetappen mellan Ypres och Arenberg förra året skapade fullständigt kaos. Nu blir det mera av kullerstenarna. De sju pavésektorerna omfattar "endast" 13 kilometer och ger bara en liten försmak av det kullerstenshelvete som står till buds under endagsklassikern Paris-Roubaix, men de kan visa sig vara utslagsgivande. Bergsgetter som Quintana och Contador har ingen aning om hur de ska cykla över kullerstenar och flera favoriter kommer garanterat att tappa tid i dag – om de alls kommer i mål.
Favoriter: Fabian Cancellara, Alexander Kristoff, John Degenkolb.
- Etapp 10, 14 juli
Tarbes-La Pierre-Saint-Martin, 167 kilometer
I dag får cyklisterna för första gången provsmaka på riktiga berg, då touren anländer till Pyrenéerna. Col de la Pierre S:t Martin är en hyfsad, 15 kilometer lång målbacke och kommer i slutet av en i övrig flack och rättfram etapp, så det kan bli riktigt fyrverkeri mot slutet. Räkna med att fransmännen kommer att vara taggade till tusen, för det finns inget större än att vinna en etapp under Frankrikes nationaldag.
Favoriter: Pierre Rolland, Thibaut Pinot, Thomas Voeckler.
- Etapp 12, 16 juli
Lannemezan–Plateau de Beille, 195 kilometer
Den sista etappen i Pyrenéerna och den första riktigt tuffa bergsetappen – fyra kategoriserade berg och som gräddan på moset den femton kilometer långa stigningen till Plateau de Beille. Touren kommer inte att avgöras i dag, men nu kommer toppnamnen för första gången att pröva varandra på allvar och vi får se vem som är i form och vem som saknar stinget. Etappsegern avgörs troligen genom en tidig utbrytning och etappen kan bli utslagsgivande för bergspristävlingen.
Favoriter: Thomas Voeckler, Dan Martin, Andrew Talansky.
- Etapp 20, 25 juli
Modane Valfréjus-Alpe d'Huez, 110,5 kilometer
Under ideala omständigheter är loppet fortfarande helt öppet inför den näst sista etappen, som är som uppgjord för andlös spänning från början till slut. Etappen mäter endast 110,5 kilometer, vilket öppnar för att göra attacker genast från början (Alberto Contadors soloräd på Alpe d'Huez-etappen 2011 var episk, om än misslyckad). Alpe d-Huez är Tour de Frances mest mytomspunna stigning, med sina 21 serpentinkurvor namngivna efter forna vinnare. Rutten Före målbacken Alpe d'Huez klättrar cyklisterna över Col de la Croix de Fer på över 2 000 meters höjd.
Favoriter: Chris Froome, Alberto Contador, Nairo Quintana.