Haglund vill se aktivare finländare
Färska idrottsministern Carl Haglund efterlyser en diskussion om vilka effekter idrotten och motionsverksamheten kan ha på folkhälsan. Han vill förebygga vanliga hälsorisker i stället för att bara vårda dem som redan drabbats av problemen.
Carl Haglund (sfp) har en klar vision för sina sex månader som färsk idrottsminister.
– Jag vill få i gång en diskussion om idrottens roll i hälsovården, säger han.
Handslaget är fast, blicken stadig och rösten bärande då försvars- och idrottsminister Carl Haglund kliver in i rummet på Försvarsministeriet. Han sätter sig ner i stolen, tar en liten klunk kaffe och tittar upp över glasögonen med skarp blick.
Han säger att det kändes naturligt att ta emot uppdraget som idrottsminister då det blev aktuellt. Och att han gillar att tala om motion och idrott står klart rätt snabbt.
Samtidigt som han är ivrig och med glöd i ögonen talar om sina egna minnen om Helsinki Cup, Stafettkarnevalen och spel i fotbollens division 5 är han också fokuserad, påläst och kunnig och lägger fram konkreta förslag och idéer hur man borde och kunde se motion och idrott som en viktig del av vardagen för att förbättra folkhälsan och motverka utslagning.
– Den nya social- och hälsovårdsreformen har diskuterats mycket och den är viktig, det är helt klart. Det har diskuterats struktur och förvaltning och man har utgått från att problemen som finns ska lösas genom vård, säger Haglund och rättar till glasögonen.
Han lutar sig lite framåt innan han fortsätter.
– Men det har inte talats om hur man ska förebygga problemen. Vi har inte talat om vad som kan göras för att stävja kostnaderna. Vi har talat mycket om hur man kan vårda effektivare men inte om vad vi kan göra för att minska antalet människor som är i behov av vård, säger han entusiastiskt.
– Motion och idrott är bästa medicinen för att förebygga bland annat vuxendiabetes, blod- och kärlsjukdomar.
Haglund säger att han är medveten om att han inte kan få till stånd så stora förändringar under sina sex månader som idrottsminister men att han vill starta diskussionen nu.
– Finland är rätt tudelat i motionsfrågan. Det finns många som rör på sig mycket och så finns det en stor del av befolkningen som inte rör på sig alls. Vi måste uppmuntra folk att motionera och det behövs aktiva åtgärder för att nå resultat, säger Haglund.
Den färska idrottsministern säger att det är viktigt att både unga och vuxna motionerar och rör på sig och han säger att det behövs ett nationellt åtgärdsprogram för att få upp antalet människor som rör på sig.
– Vad kan arbetsgivarna göra? Kan det vara möjligt att få idrotta på arbetstid? lyfter Haglund fram.
Själv använder han huvudstabens gym intill försvarsministeriet på Södra Magasinsgatan under arbetsdagen och säger att han får energi av att träna och att han efter ett pass i salen är på gång på ett annat sätt och orkar köra på för fullt resten av dagen.
Haglund säger att motion och idrott har flera funktioner för honom själv. Dels behöver han en bra fysisk kondition för att orka med det krävande arbetet med långa dagar och tunga uppgifter och dels har det en social funktion. Han spelar fortfarande sporadiskt innebandy med sina kompisar och minns resorna han gjort med fotbollslaget som yngre.
– Man umgås både före och efter idrottandet. Då jag var som utbyteselev i Maryland i USA fick jag mina första kompisar via fotbollen. Jag tror att idrotten kan fungera som en positiv kraft som motverkar utslagning, säger han.
– Idrotten är också ett viktigt sätt att integrera nyfinländare i samhället och det borde vi också satsa mera på.
Elit- och motionsidrott
Haglund ser inte motions- och elitidrotten som två saker som utesluter varandra eller ens på något plan motverkar varandra – tvärtom.
– Det är bakvänt att ställa dem mot varandra. Utan barn- och ungdomsidrott finns det ingen återväxt för toppidrotten och toppidrottarna är idoler och förebilder för de unga.
– Men det är viktigt att det finns olika möjligheter för barn som idrottar. Det ska finnas möjligheter för dem som vill bli toppidrottare men också för dem som vill vara med, ha kul och njuta av att idrotta.
Haglund ser att idrottsföreningarna har en viktig roll och han säger att statsmakten ska jobba tillsammans med dem för att satsa på barnidrotten.
Tror inte på bojkott
Diskussionen om idrott och politik hör ihop förs ofta. Inte minst då mästerskap beviljas åt nationer där demokrati inte är ett av ledorden. Haglund är väl insatt i problematiken och tar en till klunk kaffe och ser något fundersam ut innan han ger sin syn på det.
– Ambitionen är ju att hålla dem isär. Det är målsättningen. Men i verkligheten går det inte alltid att hålla fast vid det. Om man ser på OS i Kina så var det ju en stor propagandaseger för regimen där. De olympiska spelen tjäna den kinesiska regimens syfte. OS i Sotji var en del av den ryska politiska ledningens agenda, säger Haglund.
Också vårens hockey-VM i Vitryssland är något Haglund ser som inte helt oproblematiskt. Men han säger att han är rätt skeptisk till att nationer börjar bojkotta mästerskap på grund av politiska orsaker.
– Då man börjar granska och fundera över hur klokt det är att arrangera mästerskap i kontroversiella länder är det viktigaste att se till att politikernas beslut inte går ut över idrottarna. Om mästerskap flyttas från ett land måste det arrangeras någon annanstans, slår han fast.
Orsaken är enligt Haglund lika enkel som logisk. En idrottare kan ha en chans i karriären att vara på toppen av sin utvecklingskurva då det är OS, vid följande mästerskap kan det vara för sent att klara sig.
– Om det blir en bojkott är det idrottaren som blir lidande. Därför är det viktigt att ha ett mera förutseende grepp då man bestämmer vem som får arrangera mästerskap. Om man anser det nödvändigt att politiskt påverka ska man göra det på förhand och inte efter att besluten tagits, säger Haglund.
Inget politiskt verktyg
I och med det politiska läget i Ryssland har Jokerits flytt till KHL väckt stort intresse också utanför de idrottsliga kretsarna. Speciellt som klubbens och Hartwallarenans ägare hör till president Vladimir Putins inre krets och är med på USA:s sanktionslista.
Haglund säger att KHL:s tillväxt är förenligt med den ryska politiska viljan men poängterar samtidigt att han har svårt att tro att de som gått in och köpt och stöder hockey gör det för att Putin sagt att de ska göra det.
– KHL är en ishockeyliga, inte ett politiskt verktyg. Det handlar om stora pengar och finns en del osunda drag då man talar om ekonomisk hållbarhet, men det är en statusgrej i Ryssland att äga ett ishockey- eller fotbollslag, slår han fast.
– Det är absolut inget fel att Jokerit spelar i KHL och det är bra att de klarat sig bra i ligan.
Innan Haglund reser sig för att gå till sitt kontor och byta om för joggingturen i Observatorieparken lutar han sig tillbaka i stolen. Kaffekoppen är tom och han rättar till den på bordet medan samtalet glider in på hans hockeylag HIFK, deras starka start i ligan och hur kul det är då frun Michaelas favoritlag Vasa Sport nu också spelar i högsta serien.
Sedan reser han sig bestämt, tackar för intervjun med sitt fasta handslag och fokuserade blick och lämnar rummet för att få en uppfriskande motionspaus i arbetet.