Honkas Veera Vartiainen i kamp med PK-35:s Jenna Korhonen och Laura Kivistö (t.h.). Foto: Niklas Tallqvist.

Historisk derbyseger för Honka

Honka hade aldrig slagit PK-35. I går skedde det. Och segern kunde knappast ha kommit lägligare. Utan den hade Honka fått släppa tankarna på en guldstrid. Nu lever drömmen igen.

PK-35–Honka
1–2 (0–1)

För två och en halv vecka sedan möttes PK-35 och Honka i det första lokalderbyt för säsongen. Då tog Esbolaget ledningen, men efter paus svängde PK-35 på biffen och vann. Precis som vanligt med andra ord. PK-35 har varit ett styggt spöke för Honka.

I går svängde Honkas lycka i Myrbacka. Med två strutar straffade Samantha Monahan ett virrigt hemmaförsvar. De två målen kan visa sig guld värda för Esbogänget. Utan de tre poängen hade laget varit hopplöst långt efter PK-35 och Åland United i tabelltoppen.

– Vi var i skriande behov av det här. Annars hade det varit godnatt, säger Honkatränaren Timo Lounio.

Lounio hade svårt att veta om han skulle sitta eller stå under slutminuterna. PK-35 skapade några svettiga situationer där Honkaförsvaret rensade på mållinjen.

– Jag har vant mig vid att gå på högvarv under matcherna. Dusten var jämn och de dominerade bollinnehavet, säger Lounio.

Vilken var nyckeln till seger?

– Vi gjorde mål på våra chanser. Så enkelt kan det vara. PK-35 har ett gäng skickliga spelare, men vi slet kopiöst och visade hjärta.

De regerande mästarna från Vanda har under säsongsupptakten visat att laget har en enorm moral. Man har kommit tillbaka gång på gång och plockat uddamålsvinster. I går lyckades inte den metoden – trots att Jennifer Bisset kvitterade med en timme på uret.
Samtidigt som segern var mycket viktig för Honka, så var det också en gåva med riktning Åland. United ville nog helst av allt se PK-35 tappa poäng.

– Det var tungt. Vi måste titta oss i spegeln och fundera varför vi inte gör mål på chanserna, säger PK-35-tränaren Pauliina Miettinen.