HIFK tog segern i den andra klassikern. Foto: Martti Kainulainen / Lehtikuva.

Nya hjältar i sitt rätta element

Det var kallare än i fjol, den här gången föll det också snö på planen och storstjärnorna Granlund, Pulkkinen och Peltonen spelade biroller. Men då matchen var slut stod HIFK igen som segrare i Vinterklassikern.

 

Precis som för ett år sedan var stämningen i HIFK:s omklädningsrum flera grader högre uppskruvad än i grannrummet där Jokeritspelarna slet av sig utrustningen under tystnad. Att det är lättare att vinna än att förlora gick inte att ta miste på på Olympiastadion i går kväll.
 
– Segerkänslan är pricken på i efter en så här fantastisk kväll. Vad mer kan man önska än att få lämna isen som en vinnare i den här inramningen, säger Petteri Wirtanen som säkrade HIFK-segern med sina två mål i strafftävlingen.
 
Han är omgiven av jublande spelare och framför allt Siim Liivik håller låda i sitt hörn av omklädningsrummet. Munnen går i ett och några meter från honom sitter Robert Nyholm med ett leende på läpparna och tar av sig utrustningen. Nyholm sköt matchens andra mål halvvägs in i matchen och skrek ut sin glädje så att hela så gott som fullsatta stadion hörde det.
 
– Jag måste säga att det var mycket bättre att få vara med på isen än att måsta följa med matchen från läktarplats, säger Nyholm som inte kunde spela i den första Vinterklassikern på grund av skada.
 
Den gången frös han med resten av publiken på läktaren medan lagkamraterna såg till att det blev en 4–3-seger. Inför årets match hade han fått höra en del om hurdan stämningen är nere på isen då cirka 35000 åskådare hejar fram sina lag.
 
– Visst var stämningen fin på läktaren i fjol men det är en helt annan sak att vara på isen. Feelisen var otrolig, något annat kan jag inte säga, säger Nyholm.
 
Nyholm hade all orsak att vara nöjd med sitt eget, lagets och kedjans spel. Vårens succétrio Nyholm-Liivik–Eetu Pöysti var HIFK:s kanske bästa kedja i matchen. Då de övriga kedjorna lämnar bort onödiga de krumelurerna och finesserna kunde trion fortsätta spela sitt eget rätlinjiga spel trots att underlaget inte var det bästa tänkbara.
 
Tar modell av ifjol
 
Matchvinnaren Wirtanen och målskytten Nyholm är överens om att laget ska ta ut allt av segern i Vinterklassikern. För ett år sedan började HIFK:s marsch mot mästerskapet just från den här matchen och också nu vill spelarna ta med sig det positiva från händelsen.
 
– Det här är en stor seger. Det är helt onödigt att försöka säga något annat. Den här segern ska vi försöka bygga på som vi gjorde för ett år sedan.
Direkt från morgonen var det en fin dag och det finns inget bättre sätt att avsluta den än med en seger, säger Wirtanen.
 
– Två poäng är ju det vi fick med oss från den här matchen men den stora saken är samhörigheten som skapas av att vinna en sådan här match. Det är det stora som vi ska ta vara på, säger Nyholm.
 
Ingen fest för junioren
 
Några meter bort sitter Teuvo Teräväinen i Jokerits omklädningsrum och stirrar i golvet. 17-åringen satte Jokerits första mål i Vinterklassikern och tände hoppet för laget.
 
– Det är klart det kändes otroligt bra att få göra mål inför en så här stor publik i en så här stor match. Men det blev inte en riktigt bra efterskam av matchen då vi förlorade, säger Teräväinen.
 
Han berömde publiken, båda lagen och Vinterklassikern som händelse och sade att det var en unik match och att han var glad över att ha fått vara en av spelarna som fick delta.
 
– Det går nog inte att beskriva hur bra det kändes att åka omkring på isen. Det var en speciell match och en fin dag. Men något saknades. Vi borde på något sätt ha klarat av att ta hem segern, säger Teräväinen.
 
– Vi var mycket nära att vinna. Därför känns det tungt att förlora. I synnerhet efter straffar. Vid ett skede var HIFK-spelarna så slutkörda att de knappt ens kunde krypa i byte. Men den här gången gick det så här.
 
Då både HIFK- och Jokeritspelarna packade sina kassar för att åka till sina respektive hemmahallar för att duscha och byta om för att sedan ta sig in till stan för fester med lagkamrater och supportrar satt Teräväinen fundersam på sin plats i omklädningsrummet medan han satte handskarna i den stora kassen.
 
– Jag vet inte riktigt vad som händer i kväll. Nog blir det väl säkert någon slags fest. Men det kan hända att det är 18 års åldersgräns och då kan jag inte delta, säger han.
 
Bara någon minut senare går HIFK-spelarna skrålande genom korridoren utanför Teräväinens och Jokerits omklädningsrum. För dem finns det inget som kan förstöra den goda feststämningen under kvällen.