Bröderna vill vara bäst i båten – och i världen

Efter en seger och en andra plats i 470-klassen riktades många nyfikna blickar mot den finländska duon. Var det tur eller skicklighet som gav bröderna ledningen efter första tävlingsdagen? Men vädret gav dem aldrig någon chans att visa vad de går för.

– Det är otroligt frustrerande att sitta och vänta på vilken flagga arrangörerna tänker hissar upp, säger Joonas Lindgren.

Vid 14-tiden vajade den rödvitrandiga flaggan över blåvitt i stormen, vilket betyder att alla tävlingar för dagen är inställda.

– Det var ett bra beslut, åskan såg farlig ut.

Bröderna anlände till Australien redan i början av november, men hamnstrejken i Fremantle satte käppar i hjulet för containern med båtarna från Finland.

– Innan vi fått båten i skick var det nästan slut på månaden, det gav oss bara en dryg vecka speltid innan tävlingarna, konstaterar Joonas Lindgren.

För drygt fyra år sedan seglade han hem OS-platsen i 470 tillsammans med sin dåvarande gast. Men i kvaltävlingarna efteråt var lillebror Niklas strået vassare och knep platsen framför ögonen på storebror.

– Då var det nära att jag hade kastat in handduken, säger Joonas Lindgren.

Bröderna var skeppare på varsin båt, men då bådas gastar valde att backa ut beslöt killarna att testa tillsammans.

– Första tävlingen i januari 2009 gick bra och fick oss att tro på det här projektet, säger Niklas Lindgren.

Redan då var siktet inställt på OS. I dag är målet närmare än någonsin. Går allt vägen kan platsen vara säkrad inom de närmaste dagarna. I annat fall finns en ny chans i Barcelona i maj.

– Får vi nationsplatsen nu kan vi ställa in fokus på OS i god tid. I annat fall måste vi fortsätta tänka på grundtekniken och segla som nu.

För att nå OS måste teamet platsa bland de 19 bästa. Men trots den goda starten vågar de inte höja målsättningen i VM-regattan.

– Vi brukar lyckas i stortävlingar, i övrigt har det inte gått så bra.

I EM i Helsingfors i somras slutade duon på 10:e plats.

– Då gick masten av. Nu har vi satsat extra mycket på att inte få några materialskador, säger Joonas Lindgren som tillbringat största delen av tiden i Perth åt att fixa på båten.

I stället har Niklas skött matlagning och shopping.

– På sjön sköter jag taktiken medan Joonas styr och håller farten, säger lillebror.

Ifall det finns en fördel med att vara bröder på sjön är det kommunikationen.

– Vi säger rakt ut om den andra gör något galet. Hade det varit en bästa kompis skulle man säkert inte säga det på samma sätt, funderar storebror.

Tränaren Petri Leskinen tror att nationsplatsen är möjlig att nå redan nu, ifall bröderna inte gör bort sig totalt.

– Fältet är väldigt jämtjockt och nivån hög. Fransmännen är starka, men ett halvdussin andra har chans till seger.

Leskinen talar försiktigt om första dagens framgångar för finländarna.

– I vindar på 5–6 meter i sekunden går de hårt och är bland de bästa på kryssen, men båda starterna hittills har varit dåliga.
Förväntningarna är ändå höga. Reservmasten som anlände till Australien i går gav bröderna orsak att pusta ut.

– Om inte hajarna ställer till det förstås, inflikar Joonas Lindgren.

Senast en haj attackerade någon i vattnen utanför Perth var för 40 år sedan. Den senaste månaden har över fyra olyckor skett, något som väckt debatt.

– Alla seglare har tvingats skriva under ett papper där det står att vi inte får skylla på arrangörerna om vi blir uppätna av hajar, säger Joonas Lindgren.

– I fall någon kapsejsar och båten drivit mer än en båtlängd bort kommer funktionärerna att plocka upp seglaren omedelbart och man blir diskad. Det ges inga chanser att ta sig upp i båten igen och fortsätta, säger Niklas Lindgren.

Ögonen blänker till.

– Tänk dig en vithaj, den är snäppet längre än en 470 och kunde sluka oss hela …