Jordens gröna lungor andas tungt
Indianerna, som härstammade från den peruanska sidan av skogen, tvingades lämna sina hem för att söka hjälp.
Suddiga flygbilder på hittills okända indianstammar som uppenbarade sig vid randen av den brasilianska regnskogen väckte omvärldens uppmärksamhet i somras.
Urinvånarna utrustade med självgjorda pilbågar var en lätt match för de beväpnade ligorna av knarksmugglare och illegala skogshuggare som gjort deras hem – skogen – alltför farligt att leva i.
Indianerna, som härstammade från den peruanska sidan av skogen, tvingades lämna sina hem för att söka hjälp.
I takt med att regionens ekonomier vuxit har också intrången i de traditionella skogssamhällena ökat. Handeln med olagligt skövlad skog har länge varit ett globalt problem, smugglingen av i synnerhet kokain genom skogen ökar, och frestelsen att utvinna oljan under marken slår högre än naturskyddet.
I Brasilien har vissa stammar tröttnat på myndigheternas passivitet och bildat jaktlag som spanar efter inkräktare i skogen. Frustrerade ka’aporindianer fångade i augusti illegala skogshuggare, band fast dem, klädde av dem nakna och misshandlade dem som en grym varning att inte förstöra indianstammarnas levnadsområden igen.
De har allt skäl att vara frustrerade. Varje minut försvinner skogsområden stora som 36 fotbollsplaner från jordens yta, uppger siffror från Världsnaturfonden WWF. Årligen går 12–15 miljoner hektar endera upp i rök eller säljs som timmer.
Skogen i Amazonas, som genom att binda växthusgaser är en av världens största koldioxidfällor, kämpar på med en allt mer begränsad lungkapacitet. Under de fyrtio senaste åren har minst 20 procent av arealen försvunnit, och den siffran befaras vara rejält underskattad. Närmare 90 procent av skogsskövlingen sker i bara tio länder: tillsammans med Indonesien står Brasilien för över hälften av koldioxidutsläppen från skogsskövlingen.
I Brasilien – som i många andra länder – pågår en hetsig kamp mellan jordbruksindustrin och skogsförvaltarna. Samtidig riktas världens blickar mot landet som under klimatkonferensen i New York vägrade underteckna en global förbindelse för att stoppa minskningen av skogsarealen till 2030.
Skogsområden är avgörande i kampen mot en stigande medeltemperatur, och kritikerna anklagar den sittande presidenten Dilma Rouseff för att ha riktat fokus från miljöfrågorna och i stället skapat allianser med jordbrukskonglomeraten och drivit på dammbyggen i Amazonas.
Lämpligt inför presidentvalets andra omgång på söndag (i dag), där Rouseff kämpar mot opponenten Aécio Neves, har Brasilien meddelat att ett knappt 7 000 kvadratkilometer stort område – ungefär hälften så stort som Nyland – ska bli naturskyddsområde. De goda avsikterna till trots kvarstår faktum att de enorma arealerna ska övervakas. I dagsläget är den nationella myndigheten för naturskydd, IBAMA, redan allvarligt överarbetad och utsätts för hot av kriminella gäng.
Även om skogsskövlingen i Brasilien sjunkit drastiskt från rekordåren för ett decennium sedan visar ny statistik dystra siffror. Satellitdata visar en ökning på 190 procent av skogförlusten under augusti och september månad jämfört med året innan, en fortsättning på en trend som inleddes i fjol. Största delen av hyggena har blivit jordbruksmark, och en stor del av virket säljs under fel stämpel till intet ont anande européer.
Än mer beklagligt är att de satelliter som i dag används för att följa med skogsskövlingen inte är effektiva nog. De lyckas inte visa detaljbilder från områden under 25 hektar – information som varken gått skogshuggarna eller jordbrukarna förbi. Man fruktar att exaktare bilder visar att förstörelsen är mer utbredd än vad man hittills kunnat påvisa.
Enligt forskare har Brasilien kommit till en kritisk punkt i skogsskyddet. Att straffa de småbönder som försöker tjäna ett uppehälle genom småskaligt jordbruk är både politiskt och socialt en svår fråga. Under tiden som världen försöker lösa problemet försvinner den uråldriga regnskogen, träd för träd.
Källor: The Guardian, Reuters, Washington Post, WWF, National Geographic, BBC, Vox