Tjejen på Twitter
Fallet med Olesya Zhukovskaja visar hur sociala medier i dag för den stora världens kriser mycket närmare inpå huden.
Mitt under protesterna på Självständighetstorget i Kiev dök det upp en bild i Twitterflödet som fick den uppkopplade generationen att haja till. Den föreställde en ung kvinna med en första hjälpen-väst på sig. I den ena handen höll hon sin mobiltelefon, och med den andra försökte hon stoppa blodflödet från sin hals, efter att hon skjutits av en krypskytt. Någon hade lyckats gräva fram meddelandet hon skickade på de sociala medierna Vkontakte och Twitter precis i denna stund, den 20 februari klockan 11.44. ”Jag dör” löd det.
Vid sidan av den blodiga bilden dök det upp en annan. Den föreställde samma unga kvinna: Olesya Zhukovskaja, en 21-årig frivillig sjukskötare, som stod vid en barrikad och log vänligt mot fotografen. Kontrasten mellan bilderna var hjärtskärande. Nyheten spreds på webben och ryktena om hennes öde florerade. Efter den ödesmättade uppdateringen var det tyst. Hennes Twitterprofil fylldes av hyllningar och förhoppningar om tillfrisknande.
Och nästa dag, klockan 13.35 kom glädjebudet: ”Jag är vid liv! Tack till alla som bett för mig och visat sitt stöd. Jag är på sjukhuset. Tillståndet är fortfarande stabilt!”
Olesya blev en symbol för folkresningen, och på samma gång för regeringens brutalitet. Men frågan är hur många som skulle hylla henne om de mötte henne i en politisk debatt. På sina webbprofiler har hon postat länkar till uttalanden av den ultranationalistiska gruppen Högra sektorn. Det är bland annat Högra sektorns aktivister som figurerar på många fotografier av demonstranter beväpnade med stålrör, brandbomber och skjutvapen. Gruppen misstänks för flera våldsdåd, och delade under demonstrationerna ut pistoler och gevär till demonstranter på sitt högkvarter.
Högra sektorns ideologi har beskrivits som fascistisk. Gruppen motsätter sig rysk inblandning i landets politik, och anser att ryska element borde rensas ur den ukrainska kulturen. Men den stöder inte heller samarbete med EU, vilket kan tyckas besynnerligt då dess medlemmar stod sida vid sida med medlemmar ur EU-vänliga Euromaidan.
Innan Olesya sköts, bekräftade hon var hennes politiska sympatier ligger: ”Jag stöder Högra sektorn! Gör du det?” lyder uppdateringen på Vkontakte.
Olesya Zhukovskajas politiska inriktning gör inte hennes mod och uppoffringar som frivillig sjuksköterska ett dugg mindre. Inte heller förändrar det faktumet att hennes egen regerings krypskytt sköt henne, en 21-årig aktivist som uppenbarligen fanns på plats för att hjälpa andra. Förlusten av ett ungt liv är alltid tragiskt, oberoende av omständigheterna.
Fallet med Olesya visar dels hur sociala medier i dag för den stora världens kriser mycket närmare inpå huden. Bilder, uppdateringar och webbprofiler gör att vi nästan känner de inblandade.
Men å andra sidan visar det än en gång hur fel det kan bli då man utifrån en bild eller en kort mening drar för långt gående slutsatser.
På samma paradoxala sätt som den brutala Högra sektorn blev en nödvändig allierad för de liberala, EU-vänliga demonstranterna, blev Olesya Zhukovskaja symbolen för en folkresning och ideologi som hon kanske inte alls stöder.
Men oberoende av allt detta, upprepar jag vad jag själv skrev på Twitter: Skönt att höra att Olesya är i livet, och jag önskar ett snabbt tillfrisknande.