Monstret som släpptes loss

Ur nyhetsflödet snappade jag också upp att trippelmördaren Juha Valjakkala (igen) var på rymmen från fängelset. 1988 spred Valjakkala fasa i hela Sverige när han kallblodigt mördade en svensk familj på kyrkogården i det idylliska Åmsele. Han dömdes till livstids fängelse, benådades för några år sedan och satt nu inne för andra brott.

I båda fallen är det fråga om förfärliga dåd, som aldrig under några som helst omständigheter kan berättigas eller bortförklaras. Samtidigt är det lika orimligt att skuldbelägga alla muslimska asylsökande pojkar och män för vad enstaka rötägg tar sig till, som det 1988 skulle ha varit att fördöma alla finländska invandrare för Valjakkalas grymheter. 

De asylsökande har under flykten från krig och andra fasor nästan som regel utsatts för våld och övergrepp som få kan undgå att bli traumatiserade av. De går som regel ändå inte ut och våldtar. De sitter i stället nu i flyktingboendena och ser förhoppningarna om att få känna sig trygga och accepterade grusas sönder.

I det infekterade opinionsklimat som råder har nämligen skuldbeläggningen av alla manliga muslimska asylsökande snabbt tagit fart. Rena lynchstämningen råder och de invandringsfientliga nätkrigarna hetsar upp varandra med beskrivningar om vilka straff som bör utmätas. (Ex-riksdagsledamot James Hirvisaaris beskrivning ska den känsliga inte bekanta sig med.)

Tidigare i veckan, före våldtäkten i Kempele, noterade jag att ett nytt ord tillförts den invandringsfientliga retoriken, ett ord som möjligen kommer att ersätta mamu i den "debatt" som förs på slasksajter som MV-lehti.

Mamu är ju en förkortning av maahanmuuttaja, det finska ordet för invandrare. Den negativa värdeladdningen i mamu har ändå avtagit och invandrare och flyktingar använder själva ordet.

Det här går ju inte för sig om man vill piska upp rädsla och hat. Därför är det nu matu, en förkortning av maahantunkeutuja, som gäller. Det passar betydligt bättre, för då handlar det om inkräktare, som tränger sig in på andras territorium. Fiender, alltså.

Matu är ett av de mer sofistikerade orden i det nyspråk som de invandringsfientliga talar. Mest innehåller ju vokabulären ord som uttrycker ren vulgärrasism. Det passar ändå väl in när man vill beskriva att Finland och Europa befinner sig i ett krig. Och det vill man ju, för i krig är alla medel tillåtna.

Som det stora hindret för en framgångsrik krigföring utpekas den så kallade tolerantian. I hatmejl och statusuppdateringar hotas kvinnliga representanter för "tolerantian" påfallande ofta med olika våldtäktsscenarier.

Jussi Halla-aho var som på så många andra punkter föregångaren beträffande våldtäktsförhoppningarna. Redan 2006 konstaterade han att våldtäkterna kommer att öka i takt med invandringen och hoppades att de "rätta" kvinnorna skulle falla i jägarnas klor. De rätta kvinnorna var enligt honom de vänstergröna världsförbättrarna och deras väljare.

– Hellre de än någon annan. Ingenting annat biter på dem än att mångkulturen drabbar dem själva, menade han.

Jag påminner mig Halla-ahos våldtäktsfantasier samtidigt som jag i nyhetsflödet ser att vi firar FN-dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor. I HBL-artikeln står att kvinnovåldet i Finland är synnerligen utbrett och normaliserat i jämförelse med andra EU-länder. I en annan artikel läser jag att upp till 15 000 vuxna kvinnor, minderåriga inte medräknade, årligen våldtas i Finland.

För Jussi Halla-aho är mångkulturen orsaken till att våldtäkterna ökar. Det här budskapet ingår i hans ideologi om att muslimerna är det största hotet mot Västvärlden. Det är fråga om samma ideologi som Counterjihad-rörelsen predikar på nätet och som har anhängare i de flesta europeiska populistpartierna.

Halla-ahos och hans meningsfränders opinionsbearbetning har pågått i åratal och ideologin är en central del i Sannfinländarnas invandringspolitik. Sannfinländarna har därmed bidragit till att bereda jordmånen för de virtuella och handgripliga hatyttringar som blivit vardag i Finland.

Frågan är nu vad som ska göras åt monstret som släppts loss. Med Halla-aho i spetsen verkar Sannfinländarna fortsätta att göda monstret, även om det inte längre tycks gynna dem, gallupsiffrorna rasar ju. Statsminister Juha Sipiläs uppmaning att inte dra alla asylsökande över en kam har ingen effekt på de människor som den riktar sig till. Det tåget gick för länge sedan.

Den svåraste utmaningen för samhällsklimatet är ingalunda att integrera muslimska asylsökande, även om problemen är stora. Den infödda finska nätmobben är nämligen omöjlig att integrera i ett civiliserat samhälle.