Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Marianne  Lydén
    Tant Blomsterhatt
    Marianne Lydén
    "Den infödda finska nätmobben är nämligen omöjlig att integrera i ett civiliserat samhälle."

    Monstret som släpptes loss

    Publicerad: 29.11.2015 00.55

    Ämnesord

    • Brott & Olyckor
    • asylsökande
    • våldtäkt
    • Jussi Halla-aho

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    När jag i tisdags funderade på ämnet för dagens kolumn briserade nyheten om att en 14-årig flicka våldtagits i Kempele och att polisen gripit två asylsökande tonårspojkar som misstänkta för dådet.

    Ur nyhetsflödet snappade jag också upp att trippelmördaren Juha Valjakkala (igen) var på rymmen från fängelset. 1988 spred Valjakkala fasa i hela Sverige när han kallblodigt mördade en svensk familj på kyrkogården i det idylliska Åmsele. Han dömdes till livstids fängelse, benådades för några år sedan och satt nu inne för andra brott.

    I båda fallen är det fråga om förfärliga dåd, som aldrig under några som helst omständigheter kan berättigas eller bortförklaras. Samtidigt är det lika orimligt att skuldbelägga alla muslimska asylsökande pojkar och män för vad enstaka rötägg tar sig till, som det 1988 skulle ha varit att fördöma alla finländska invandrare för Valjakkalas grymheter. 

    De asylsökande har under flykten från krig och andra fasor nästan som regel utsatts för våld och övergrepp som få kan undgå att bli traumatiserade av. De går som regel ändå inte ut och våldtar. De sitter i stället nu i flyktingboendena och ser förhoppningarna om att få känna sig trygga och accepterade grusas sönder.

    I det infekterade opinionsklimat som råder har nämligen skuldbeläggningen av alla manliga muslimska asylsökande snabbt tagit fart. Rena lynchstämningen råder och de invandringsfientliga nätkrigarna hetsar upp varandra med beskrivningar om vilka straff som bör utmätas. (Ex-riksdagsledamot James Hirvisaaris beskrivning ska den känsliga inte bekanta sig med.)

    Tidigare i veckan, före våldtäkten i Kempele, noterade jag att ett nytt ord tillförts den invandringsfientliga retoriken, ett ord som möjligen kommer att ersätta mamu i den "debatt" som förs på slasksajter som MV-lehti.

    Mamu är ju en förkortning av maahanmuuttaja, det finska ordet för invandrare. Den negativa värdeladdningen i mamu har ändå avtagit och invandrare och flyktingar använder själva ordet.

    Det här går ju inte för sig om man vill piska upp rädsla och hat. Därför är det nu matu, en förkortning av maahantunkeutuja, som gäller. Det passar betydligt bättre, för då handlar det om inkräktare, som tränger sig in på andras territorium. Fiender, alltså.

    Matu är ett av de mer sofistikerade orden i det nyspråk som de invandringsfientliga talar. Mest innehåller ju vokabulären ord som uttrycker ren vulgärrasism. Det passar ändå väl in när man vill beskriva att Finland och Europa befinner sig i ett krig. Och det vill man ju, för i krig är alla medel tillåtna.

    Som det stora hindret för en framgångsrik krigföring utpekas den så kallade tolerantian. I hatmejl och statusuppdateringar hotas kvinnliga representanter för "tolerantian" påfallande ofta med olika våldtäktsscenarier.

    Jussi Halla-aho var som på så många andra punkter föregångaren beträffande våldtäktsförhoppningarna. Redan 2006 konstaterade han att våldtäkterna kommer att öka i takt med invandringen och hoppades att de "rätta" kvinnorna skulle falla i jägarnas klor. De rätta kvinnorna var enligt honom de vänstergröna världsförbättrarna och deras väljare.

    – Hellre de än någon annan. Ingenting annat biter på dem än att mångkulturen drabbar dem själva, menade han.

    Jag påminner mig Halla-ahos våldtäktsfantasier samtidigt som jag i nyhetsflödet ser att vi firar FN-dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor. I HBL-artikeln står att kvinnovåldet i Finland är synnerligen utbrett och normaliserat i jämförelse med andra EU-länder. I en annan artikel läser jag att upp till 15 000 vuxna kvinnor, minderåriga inte medräknade, årligen våldtas i Finland.

    För Jussi Halla-aho är mångkulturen orsaken till att våldtäkterna ökar. Det här budskapet ingår i hans ideologi om att muslimerna är det största hotet mot Västvärlden. Det är fråga om samma ideologi som Counterjihad-rörelsen predikar på nätet och som har anhängare i de flesta europeiska populistpartierna.


    Halla-ahos och hans meningsfränders opinionsbearbetning har pågått i åratal och ideologin är en central del i Sannfinländarnas invandringspolitik. Sannfinländarna har därmed bidragit till att bereda jordmånen för de virtuella och handgripliga hatyttringar som blivit vardag i Finland.

    Frågan är nu vad som ska göras åt monstret som släppts loss. Med Halla-aho i spetsen verkar Sannfinländarna fortsätta att göda monstret, även om det inte längre tycks gynna dem, gallupsiffrorna rasar ju. Statsminister Juha Sipiläs uppmaning att inte dra alla asylsökande över en kam har ingen effekt på de människor som den riktar sig till. Det tåget gick för länge sedan.

    Den svåraste utmaningen för samhällsklimatet är ingalunda att integrera muslimska asylsökande, även om problemen är stora. Den infödda finska nätmobben är nämligen omöjlig att integrera i ett civiliserat samhälle.

    Marianne Lydén
    Ta kontakt Flera artiklar av Marianne Lydén

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet