Ombud med omöjligt uppdrag
Kloka beslut bottnar i kunskap. Det är budskapet i en färsk utredning som rekommenderar att statsrådet förstärks med en forskare. Är det ett bra förslag eller först och främst en haverirapport?
Riksdagens och stadshusens arkiv är fulla av utredningar, utlåtanden, rapporter och analyser. De är knutna exempelvis till lagändringar och offentliga upphandlingar som utgående från bakgrundsinformationen egentligen inte ska slå fel. Men det gör de. Slumpen är svår att åtgärda och ibland kan man inget åt snabbt föränderliga omständigheter. Men många klantiga och dyra felbeslut går att undvika, menar Helsingfors universitets kansler (emeritus) Kari Raivio som föreslår att statsrådet anställer ett vetenskapsombud vars uppgift är att bygga igen klyftan mellan tillgänglig forskning och politiska beslut.
Men det räcker inte.
Tjänstemännen och de förtroendevalda ska också lära sig att sovra i beslutsunderlaget och begripa det som forskarna säger. Detta enligt Helsingin Sanomat som träffade Raivio i veckan när han presenterade utredningens huvuddrag i riksdagen.
Statsrådets vetenskapsombud skulle inte vara en besserwisser eller nödvändigtvis expert inom något särskilt område. Ombudet skulle vara en trovärdig och obunden förmedlare som forskarsamhället och beslutsfattarna litar på. En ”honest broker”, alltså.
Det kan inte bli mera naivt än så, menar ex-journalisten Eero Iloniemi vid konsultbyrån Manifesto Politics. Han skriver i sin blogg ”att göra politiken mera vetenskaplig skulle inte förbättra politiken utan försämra den. Det skulle fördunkla det politiska ansvaret som redan är vacklande.” Iloniemi tror inte på en fullständigt oberoende propellerhatt som skulle matas med frågeställningar som saknar helt och hållet politiska motiv. ”Och eftersom allt ändå kretsar kring fördelningen av forskningsanslag är det alltid någon som ifrågasätter ombudets motiv.”
Kari Raivios utredning är beställd av statsrådet och den kommer vid en tidpunkt då många utbildningar kämpar med nedskärningar.
Vi medborgare är naturligtvis väldigt intresserade av hur våra gemansamma pengar används.
Raivios motiv är säkerligen goda. Förslaget om ett vetenskapsombud framstår ändå som lite komiskt utgående från vad som avses med god förvaltning i förvaltningslagen, kommunallagen, offentlighetslagen och även grundlagen. Skattebetalarna har rätt till stor insyn och noggranna konsekvensbedömningar men får i stället kaniner ur trollkarlshatten eller det som professor Matti Wiberg också kallar för Stetson-Harrison-metoden. Det är som om Raivios utredning skulle ha startat i det faktum att beslutsfattarna inte känner till eller bryr sig om vad som förväntas av dem.
Värst är det när även vinklade utredningar mörkas. I fjol var justitiekansler Jaakko Jonkka på många punkter kritisk mot Finansministeriets agerande då låneavtalet med Grekland ingicks.
Han ifrågasatte att utomstående jurister anlitades och var mycket kritisk till att handlingar hemlighölls.
Matti Wiberg menar att förnuftet i många politiska beslut är efterhandskonstruktioner som kryddats med tjänstemännens lika senkomna som påtvingade motiveringar. Wiberg nämner social- och hälsovårdsreformen som exempel. Som sagt är professorn inte ensam om kritiken.
Också Statens revisionsverk VTV har fäst uppmärksamhet vid konsekvensbedömningarna. Det brister i kvalitetskontrollen, heter det i rapporten från 2010. Revisionsverket påpekar att många kostnads-nyttokalkyler görs av konsulter med egen ko i diket. Och då talar vi om offentliga upphandlingar som är värda flera hundra miljoner euro. Ibland saknas relevanta utredningar helt. Det kan bli dyrt när känslan och förhoppningarna segrar över förnuftet.
I en annan rapport om trafikprojekt som gavs ut samma år slår Helsingforsregionens trafik HSL fast att det borde göras bredare mätningar av samhällsverkningarna, utredningar som bland annat beaktar markanvändning och bostadsbyggande.
Något hinder för att redan i dag räkna rätt och göra riskanalyser finns inte.
Därför är första intrycket av Kari Raivios utredning att det i själva verket är en haverirapport.
TILLÄGG 31.10.2014: Utredningsman Kari Raivios rapport finns nu att ladda ned här: http://vnk.fi/ajankohtaista/tiedotteet/tiedote/fi.jsp?oid=428686