Tyck till om ditt vatten
EU:s prioritetslista på farliga kemikalier som kommer ut i vattendragen borde beaktas av alla som handskas med utsläpp. Vi vanliga medborgare får en chans att uttala oss om vattenvården från och med oktober.
Under sommarens algblomning i havet hördes många kommentarer om att vi måste göra något, det är fråga om vår framtid. Rösterna tystnade så fort algerna försvann.
Men arbetet för vattendragens väl pågår i det tysta. Reningsverken arbetar för att rena vatten från våra diskmaskiner, duschar och toaletter men också från en del industrier. Den delen av våra utsläpp är så gott som under kontroll.
Men vi kan inte rå på det vatten som förekommer i naturen i form av häftiga regn som för med sig näringsämnen från markytan ut i åar och älvar. Här krävs andra åtgärder.
I huvudstadsregionen kommer det att ske en avsevärd förbättring inom vattenreningen när Blombackens reningsverk i Esbo tas i bruk 2020. Det ska ersätta Finno reningsverk från 1963. Finno reningsverk har klarat av att fylla de krav som miljölovet förutsätter. Man har till och med lyckats reducera fosforutsläppet upp till 95 procent.
Det renade avloppsvattnet åker ut i havet genom en tunnel där det blandas med havsvatten vid Gåsgrundet. Finno reningsverk har lyckats hålla skadliga ämnen som kommer ut på en sådan nivå att de fyllt miljökvalitetsnormerna. Utom för ett ämne, oktylfenol. Åren 2009 och 2012 överskred utsläppet av oktylfenol normen.
Kemikalien oktylfenol är mycket giftigt för vattenlevande organismer och binds till partiklar i vattenmiljön. Ämnet är en industrikemikalie som används i processindustrin.
Vid undersökningar av havsbottnen i huvudstadsregionen har man hittat tennföreningar, PCB, tungmetaller, arsenik, ftalater samt otkyl- och nonylfenol.
Det är inte meningen att dessa ämnen ska finnas i havet. EU:s prioritetslista i ramdirektivet för vatten räknar upp 33 farliga kemikalier, bland dem sådana vi hittar på havsbottnen som oktylfenol och tungmetaller.
Listan har senare uppdaterats med förslag på två östrogensubstanser och den antiinflammatoriska substansen diklofenak som finns i vissa smärtstillande läkemedel. I praktiken betyder det att man i hela EU ska följa upp förekomsten av dessa substanser under ett år. Sedan samlar kommissionen in uppgifterna för att se om de förekommer i en sådan omfattning att de behöver kvalitetsnormer. Om så är fallet införs de på prioritetslistan när direktivet uppdateras nästa gång, kanske 2016.
Om läkemedelssubstanserna förses med kvalitetsnormer betyder det i förlängningen att reningsverken i framtiden också måste rena dem. Vår nationella lagstiftning omfattar redan listan på de 33 farliga kemikalierna. De finns i förordningen om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön. När utsläpp av dessa ämnen överskrider kvalitetsnormen är det lagstridigt.
Men hur ser det ut i praktiken? Man kan åtminstone förutsätta att de som är ansvariga för utsläpp eller planerar och bygger nya reningsverk, känner till och bryr sig om EU:s ramdirektiv för vatten och listan på farliga kemikalier.
I dag finns ingen lag om att ett reningsverk måste rena också utsläpp av läkemedel. Men Blombackens reningsverk har en reservering för ytterligare en underjordisk grotta där man i framtiden kan bygga en sådan enhet. När man ställer det på sin spets är det en kostnadsfråga på tiotals miljoner. Vad är vi villiga att betala för?
EU-länderna gör med sex års mellanrum upp vattenvårdsprogram och förslag till åtgärder där ytvatten, kustvatten och grundvatten ska nå ett gott tillstånd. Vårt senaste vattenvårdsprogram är från 2009. Nu ska det förnyas och här kan vi alla bidra.
Från och med den 1 oktober kan medborgarna på kommunernas anslagstavlor och internet hitta information om förslag till vattenvårdsprogram för sju vattenområden i landet. Vi har sex månader på oss att säga vår åsikt om vi tycker att åtgärderna som myndigheterna föreslår är tillräckligt bra.
Målet är att nå ett gott tillstånd i vattendragen 2027. Förslagen till vattenvårdsprogram omfattar många åtgärder om hur målet kan nås. Förslagen för Finska viken, Kumo älvs skärgård och Bottenhavet finns också på svenska. Miljömyndigheten väntar sig fritt formulerade svar eller ifyllda blanketter där medborgarna tycker till om bland annat tidtabeller, våtmarker, utsläpp från lantbruket och hur reningen av samhälleliga utsläpp kan bli effektivare. Kanske det nu är dags att göra något?