Djurrättsparti tar strid
Det nystartade Djurens parti vill föra in ett djurperspektiv i politiken. Tajmningen kunde inte vara bättre i skuggan av den danska giraffslakten och svenska griskrisen. Siktet är ställt på höstens riksdagsval i Sverige.
När den gängliga giraffen Marius avlivades och obducerades inför ögonen på förskräckta barn väckte det ett ramaskri runt om i världen. Trots arga protester genomförde Köpenhamns djurpark spektaklet. Kanske hade läget varit annorlunda om där funnits ett politiskt parti att ta upp kampen för hans rättigheter.
Det tror åtminstone initiativtagarna till Djurens parti som tycker att djur ska få finnas till för sin egen skull, inte bara som ett nöje för betalande parkbesökare eller som måltavla i jägarens hårkors. Men när HBL talar med ordföranden Jonas Paulsson vill han bredda vår empati för djur att inte bara gälla ett fåtal namngivna djurkändisar utan alla som far illa.
– Det slaktas tusentals grisar varje dag men som ingen bryr sig om, grisar som är minst lika fantastiska och underbara individer som Marius, säger Paulsson som till vardags är civilingenjör hemmahörande i Täby.
Han tar upp exemplet med den senaste veckans protester från de svenska grisbönderna som har svårt att konkurrera mot billigt danskt fläsk. Orsaken, menar bönderna, är de striktare svenska djurskyddslagarna som gör att köttet kostar 2,50 kronor mer att producera och som de vill att staten ska subventionera.
För Djurens parti kunde de reglerna vara ännu striktare. Inte bara är den industriella köttproduktionen moraliskt fel eftersom den innebär lidande för djuren, utan även förkastlig utifrån ett klimatmässigt perspektiv. Kött kräver enorma mängder vatten och energi.
Partiet vill därför införa en köttskatt på alla animaliska produkter, säger Paulsson, som dessutom ser svenskarnas kärlek till blodiga biffar som ett folkhälsoproblem med ökad risk för cancer och hjärt-kärlsjukdomar.
Genom att vara aktivt inom sociala medier lyckades partiet samla ihop de 1500 namnunderskrifter som krävdes för en registrering. Paulsson, som har en bakgrund både som moderat och miljöpartist, talar sig gärna varm om sin vegetariska samhällsvision. Siktet är ställt på riksdagen, men dit tror han inte att partiet når i år. Just nu arbetar det på att få fram en lista till EU-valet.
– Vi har mött så mycket glädje och entusiasm från folk efter att vi grundade partiet, säger Paulsson som firade tillblivelsen med pizza tillsammans med partivännerna. Vegetarisk pizza förstås.
Förebilden finns i Holland där Parti voor de Dieren 2006 tog plats i det nederländska parlamentet. Tanken är att vara ett ombud för djuren som inte kan representera sig själva i politiska sammanhang. I stället för att se till rent ekonomiska värden menar Djurens parti att man bör försäkra sig om djurarternas överlevnad och att djurrättsbestämmelserna följs. Djuren ska få leva så långt det går i sin naturliga miljö och människan måste ställa in sig på att leva i samklang med andra arter på jorden.
För svensk del tänker Djurens parti engagera sig i vargfrågan och fokusera på områden såsom djurhållning, klädproduktionen, djurförsök och de hemlösa djurens situation. Att de skulle vara ett enfrågeparti är inget som Paulsson vill kännas vid. Han förutspår tvärtom att de andra partierna kommer att anpassa sin politik åt ett mer djurvänligt håll för att inte förlora väljare nu när Djurens parti äntrat scenen.
Att vilja förbjuda tjurfäktning eller värna om rumänska gathundar kommer inte väcka något större motstånd i Sverige, men allt som har med vargen att göra är infekterat. Det har partimedlemmarna redan blivit varse om och personer som skrivit under namninsamlingen har bett att få vara anonyma för att slippa bli trakasserade.
Inte heller vinner förslagen om att slopa eller begränsa jakt, sportfiske, travsport och djurcirkus några popularitetstävlingar hos en stor del av befolkningen. Men Djurens parti menar att det alltid bör finnas en etisk bedömning av de olika intressena mellan människa och djur. Ju mer vi lär oss om djurens empatiska och intellektuella förmågor, des-to mindre benägna kommer vi bli att utnyttja eller objektifiera dem.
Dock uppstår svåra frågor om vilka djur som ska få fortsätta att existera. Flera tamdjur har modifierats under årtusenden så till den grad att de ständigt lider för att producera kött och mjölk. Även vissa hundraser lider av andningsproblem på grund av aveln. Är det här slutet för den ständigt snörvlande mopsen?
Den och många andra frågor kommer medlemmarna nu att få ta ställning till i en demokratisk process, säger Paulsson, som som påminner om att partiet bara är i en uppstartsfas. Genom utbyte med sina systerpartier i Tyskland, England och Turkiet kommer de att lära sig mer och inspireras.
På tal om den finländska minkpälsindustrin suckar han och uppmanar Finland att omgående bilda ett eget Djurens parti.
Men till och med ordföranden för Djurens parti inser att det kommer bli svårt att påverka folks attityder. Även på hemmaplan går åsikterna åt skilda håll. Hans pappa är en typisk grillkung som tillbringar hela sommaren i rökoset från marinerade flintastekar.
– Få människor är kapabla till att själva avliva djur, men vi har överlämnat det besväret till en kall industriell apparat, som vi dessutom i många fall subventionerar med skattepengar.