Regeringen vill se över Yles roll
Ordet mediepolitik har knappt nämnts över huvud taget före, under eller efter valet. Med god vilja kan man kanske säga att skattediskussionen indirekt också handlade om mediepolitik, men annars har det varit tyst.
Sannolikt kommer samma tystnad att råda också under de närmaste månaderna. På blivande statsminister Juha Sipiläs prioriteringslista klättrar inte mediepolitiken särdeles högt, men förr eller senare ställs han och regeringen inför de tre stora ödesfrågorna. På vilken nivå ska mervärdesskatten ligga? Vilken roll ska statsmedia spela? Hur ska den fysiska distributionen av pappersprodukter skötas i framtiden?
I väntan på de konkreta svaren fungerar branschtidningen Suomen Lehdistös kartläggning från i vintras som en bra grund för spekulationerna. I kartläggningen fick de åtta riksdagspartierna ta ställning till de här tre stora mediefrågorna. Speciellt den tilltänkta regeringstrions svar är intressant läsning.
Enligt kartläggningen vill både Centern och Samlingspartiet sänka momsen på de digitala tjänsterna från nuvarande 24 procent till 10 procent, det vill säga till den nivå som de fysiska tidningarnas moms ligger på. Sannfinländarna vill i sin tur sänka momsen på papperstidningarna, men hålla kvar den högre beskattningen på det digitala utbudet. Centern och Samlingspartiet anser att momsen på papperstidningarna ligger på rätt nivå.
Momsdiskussionen går för övrigt het i Europa just nu. Norge beslöt nyligen att driva en nollinje för digitalt innehåll, medan EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker förra veckan öppnade för en möjlig sänkning från nuvarande nivå.
I Suomen Lehdistös kartläggning tar partierna också ställning till postlagen. Centern och Sannfinländarna vill trygga en fysisk utdelning alla vardagar, medan Samlingspartiet anser att en sådan skrivning är föråldrad.
Om man får tro svaren i partikartläggningen blir de kommande åren tuffa för Yle. Alla partier i den tilltänkta regeringstrion vill definiera statsmedias roll tydligare än i dag. På frågan om storleken på finansieringen varierar svaren.
Samlingspartiet vill inte se en indexhöjning för Yle, medan Centern först vill omdefiniera uppdraget innan man tar ställning till skattens storlek. Sannfinländarna går längst och förespråkar en sänkning av Yleskatten. I partiets svar motiverar ordförande Timo Soini att det alltid behövs små finjusteringar, men att speciellt finskspråkiga program är viktiga.
Mot bakgrund av vad Soini och hans parti tidigare har sagt om Svenska Yles andel av finansieringen är det lätt att räkna ut varifrån han skulle ta pengarna. För Svenska Yles del är det tur att Yles verksamhet primärt är riksdagens angelägenhet och inte den blivande regeringens.