Teir: Roboten är journalistens vän och fiende
Mycket snart kan man läsa autogenererad journalistik i rikssvenska medier, skriver Barbro Teir.
Koncernen Mittmedia, som ger ut nitton morgontidningar och nästan lika många nyhetssajter, börjar publicera artiklar som skapats av artificiellt intelligenta dataprogram.
– Vi har kommit så långt att vi utvecklar systemet rent praktiskt nu. Vi börjar med att automatisera texter om vädret för att lära oss metodiken, berättar Robin Govik, redaktionell affärsutvecklingschef på Mittmedia, i Dagens Nyheter.
Från vädret bär det vidare till sportresultat. Om utvecklingen i USA är riktgivande står ekonominyheter som följande på listan över rapportering där algoritmer analyserar data snabbare, billigare och med färre fel än mänskliga journalister. Sedan skriver dataprogram, som kodas enligt vissa för ändamålet anpassade språkliga principer, ihop texter som knappast någon läsare kan skilja från mänskligt producerade texter.
Också i lilla Svenskfinland diskuterar vi möjligheten att tillsammans ta fram en teknologi som passar för våra behov av rapportering. Carl-Gustav Lindén, filosofie doktor som forskar i journalistik och medier vid Helsingfors universitet, har koll på läget i USA. I en artikel i Medievärlden Premium i april i år drar han slutsatsen att roboten är både vän och fiende till journalisten:
– En del av de rutinuppgifter som journalisterna traditionellt utför har redan automatiserats och den trenden fortsätter. Robotjournalistiken gör det även möjligt att automatiskt generera många texter om jämförbara eller återkommande händelser. Då får journalisterna i stället tid och energi att ägna sig åt att analysera mer komplicerade sammanhang.
– Kommer framtidens maskiner att efter decennier av spekulationer från datavetare nu verkligen att kunna erbjuda äkta artificiell intelligens: humor, åsikter, drama som gör att texter framstår som uttryck för kreativa processer? Om dagens enkla algoritmer för journalistik ersätts av nya självlärande versioner, hur skapar journalisterna mervärde då, särskilt som priset på den här typen av tjänster närmar sig noll? Allt tyder på att den tekniska utvecklingen fortsätter att accelerera och frågan är om medier och journalister hänger med, undrar Lindén, närmast retoriskt.
Ur läsarens synvinkel finns det bara fördelar – mer sorterad och analyserad information som möjliggör också hyperlokal och rentav personifierad nyhetsförmedling. Den stora frågan ur kommersiellt medieperspektiv är naturligtvis om användarna är beredda att betala för detta? I så fall är det värt för mediehus att snabbt hoppa på tåget medan det rusar vidare.
Men det är också möjligt att autogenererad informationsförmedling blir ett redskap för organisationer – allt från stat och kommuner till lokala föreningar – att bättre betjäna sina medborgare och medlemmar.
Hur som helst: Välkommen till medievärlden, kära robot, låt oss samarbeta för bättre journalistik!