Revolutionen i tv-världen
Det finns få saker som leder till lika mycket respons. Varje förändring eller felaktig uppgift på tv-sidorna leder till en uppsjö av samtal.
I en färsk undersökning meddelar tre av fyra finländare att de i dag tittar på tv via nätet. Det är speciellt konsumtionen med smarttelefoner och pekplattor som ökar explosionsartat. Under det senaste året har ytterligare 14 procent av finländarna anslutit sig till den här skaran.
Också i relevans ökar de digitala lösningarna. När internet och traditionell tv ställs mot varandra, vinner nätet matchen med 62–38 i procent. Det paradigmskifte som länge har förutspåtts har nu nått Finland.
Det är för enkelt att enbart tala om en generationsfråga, men variabeln ålder är definitivt den mest dominanta i sammanhanget. I åldersgruppen 18–24 har lineärt tv-tittande blivit ett marginellt fenomen.
För oss som jobbar med tidningar (som en av våra kanaler) leder också det förändrade tv-tittandet till nya frågeställningar. Hur ska vi informera och rapportera om det som sänds?
Jag skrev nyligen att det finns få saker som leder till lika mycket respons som när vi publicerar fjolårets inkomst- och skatteuppgifter. Ett av de ämnen som klår inkomstlistorna – i termer av mängden respons- är uttryckligen tv-tablåerna i tidningen. Varje förändring eller felaktig uppgift på tv-sidorna leder till en uppsjö av samtal. Och de kommer ofta från fasta telefoner med riktnummer 09.
Samtidigt utelämnar vi i dag information om innehåll som har sin premiär på andra än de traditionella kanalerna. Tidningarnas traditionella tv-tablåer betjänar med andra ord enbart den grupp som fortfarande väljer lineär tv. Med stöd av läsarresponsen korrelerar givetvis de här grupperna, men hur ska vi tackla det nya tittandet?
Alla de stora tv-aktörerna går nu samma väg. Också statliga Yle väljer i sin nya strategi, med pågående omorganisering, att kraftigt satsa på nätutgivningen. Det här sker på bekostnad av de traditionella kanalerna. Allt fler premiärer som tidigare sänts på lineära kanaler flyttar till nätet.
Att publicera förhandsinformation om alla nätpremiärer i tidningen eller i tidningshusens övriga kanaler blir en svår balansgång. Att servera all information om kommande nätserier på exempelvis Netflix är krävande. Att vara heltäckande i publiceringen av relevanta strömningstjänster är en omöjlighet.
Tidningshusens tv-information förskjuts sannolikt därför mot att fokusera mera på rekommendations- och recensionsverksamhet. Större premiärer eller nyskapande innehåll ska givetvis uppmärksammas och kritiskt granskas oberoende av distributionskanal. Men vi kommer inte att kunna tillfredsställa alla behov. Eller för att citera en av juniorerna hemma: Varför står det inte i tidningen att Pewdiepie (en av de största stjärnorna på Youtube) kommer ut med ett nytt program i dag?
I det här scenariot är det troligt att tv-bolagen och övriga videoaktörer i högre grad än nu tvingas köpa utrymme i övriga medier för att informera om sitt utbud.