Politisk aktivitet
SFP:s tidigare vice ordförande Päivi Storgård lämnade förra veckan stadsfullmäktige i Helsingfors och meddelade samtidigt att hon också lämnar SFP.
Den odramatiska förklaringen är att Storgård flyttar till Strömfors i Lovisa och därför inte längre kan sitta i Helsingforsfullmäktige.
Men det finns också förklaringar som är mer dramatiska. Päivi Storgård sa vid sitt avsked att hennes politiska aktivitet och engagemang för svenskan har försvårat hennes möjligheter att få jobb. Enligt Storgård måste man som politiskt aktiv vara ekonomiskt oberoende.
I HBL:s intervju (21.1) uttryckte Päivi Storgård det så här:
– Alla borde ha rätt att vara aktiva i samhället utan att bli bestraffade för det. Jag är bekymrad för att politiken blir allt mer elitistisk. Den förbehålls dem som är ekonomiskt oberoende, miljonärer eller dem som har egna företag. Det ser man på att det är allt fler miljonärer som sitter på makten.
Om Storgård har rätt är det verkligen bekymmersamt. Man kan förstås vifta bort uttalandet med att hävda att människor som har det väl förspänt ekonomiskt alltid har ett visst försprång och att politiken inte är något undantag. På individnivå är argumentet kanske godtagbart, men inte på systemnivå. En grundläggande förutsättning för att systemet ska fungera är att människor av alla de slag ska kunna vara politiskt aktiva och ställa upp i val.
Vårt system med öppet listval, där väljarna avgör vilka personer på listan som blir valda, kräver en personlig kampanjbudget. Särskilt i riksdagsval och Europaparlamentsval har kampanjbudgeten och dess storlek en betydelse. Man behöver givetvis inte betala allt själv om man hittar finansiärer, men som politiker är man också mer oberoende om man har egna medel.
Å andra sidan är de flesta av våra politiker varken miljonärer eller företagare, vilket talar emot Storgårds tes. Den kan förstås stämma för henne själv ändå. Hon har arbetat som journalist. Mediebranschen krisar och journalistjobben har minskat dramatiskt. Just det jobbet är extra svårt att kombinera med politisk aktivitet, särskilt om man arbetar med samhällsjournalistik.
Storgård är ett exempel på en person som inte har vuxit upp i politiken och sitt parti. Det är väl just sådana aktivister alla partier drömmer om. Det är sällsynt att nya människor aktiverar sig politiskt. Bara sex procent av befolkningen är medlem av något parti. Även om aktivister är i sin fulla rätt att inte ägna hela sitt liv åt politiken är det minst sagt sorgligt om man slutar för att politiken inte går att kombinera med resten av livet.