Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    John-Erik Jansén
    Ledare
    John-Erik Jansén
    Kunderna är allt mer prismedvetna, handeln gör prissänkningarna så synliga som möjligt

    Livsmedelskedjornas priskrig

    Publicerad: 21.01.2016 20.10 • Uppdaterad: 22.01.2016 15.30

    Ämnesord

    • Ekonomi
    • Handel
    • Priser
    • Finland
    • Livsmedel

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Fjolåret var ett trendbrott, maten blev billigare. Priset har blivit en allt viktigare faktor i kampen om kunderna.

    För ett år sedan trummade S-gruppen ut att man sänker priset på hundratals matvaror.
    Den andra stora dagligvarukedjan Kesko tog då avstånd från prissänkningskampanjen, chefdirektör Mikko Helander sade att prissänkningarna varken var förnuftiga eller ansvarsfulla, han talade också om snedvriden konkurrens.

    Konkurrenten var inte den enda som såg snett på S-gruppens priskampanj.
    Producentorganisationerna slog larm om att billigare varor i detaljhandeln kan betyda lägre priser för producenterna, som redan är pressade.
    I maj ordnade producenterna en kampanj där de bjöd på pyttipanna för 30 cent, det motsvarade livsmedelsproducentens andel av portionens pris. Med kampanjen ville de visa att dyra livsmedel åtminstone inte beror på de inhemska jordbrukarna.
    Producenterna har viss fog för sin kritik, mjölken på butikshyllorna har blivit några procent billigare, men producentpriset sjunkit med ungefär 20 procent, säger utvecklingschefen Ilkka Lehtinen vid Statistikcentralen till den finska producentcentralen MTK:s språkrör Maaseudun Tulevaisuus.

    Kesko har i alla fall bytt strategi, i måndags meddelade man att 2 000 varor blir billigare.
    Priskriget gick snabbt upp i varv, en dag senare meddelade både S-gruppen och Suomen Lähikauppa (Siwa och Valintatalo) att också de sänker sina priser. Den tredje största aktören, Lidl, deltar inte i priskriget, men vill fortfarande erbjuda den förmånligaste matkorgen.

    Har finländarna alltså betalat överpris för sin mat under många år?
    Det förnekar kedjorna bestämt. Jorma Rauhala som är direktör för Keskos dagligvaruhandel talar om lägre råvarupriser, S-gruppens koncernchef Taavi Heikkilä säger att sänkningen finansieras genom effektivare verksamhet och sänkta marginaler. Tanken är förstås att volymerna ska öka och kompensera för de sänkta marginalerna.
    Priset har blivit en allt viktigare konkurrensfaktor. Den utvecklingen har gått hand i hand med att ekonomin har försämrats. Att Kesko nu har gått med i prissänkningskampanjen beror enligt Rauhala på att diskussionen allt mer fokuseras på priserna, tidigare var Keskos strategi att hellre tala om kvalitet än om pris.

    Priserna i dagligvaruhandeln fluktuerar under året. Då konsumenterna blir allt mer prismedvetna vill handeln göra prissänkningarna så synliga som möjligt.
    De finländska livsmedelsaktörerna har dessutom varit förberedda på hårdare priskonkurrens ända sedan Lidl steg i land.
    Priserna är inte heller det enda verktyget i kampen om marknadsandelarna. Man kan också göra företagsköp som Kesko, som köpte Suomen Lähikauppa. Affären ska ännu godkännas av konkurrensmyndigheterna.

    Billigare livsmedel är bra för konsumenterna, så länge kvaliteten inte lider. Det är inte heller i konsumenternas intresse att den inhemska livsmedelsproduktionen slås ut.
    Den nytta en konsument har av prissänkningarna ska inte heller överdrivas. Även om en enskild vara blir betydligt billigare så ökar knappast behovet och åtgången av den i särskilt stor utsträckning, inköpskorgen består av många olika produkter.

    Livsmedlen blev i alla fall 1,9 procent billigare i fjol. Det var ett trendbrott, sedan momsen sänktes 2009 har maten blivit 17,5 procent dyrare.
    Sänkningen verkade ändå bli tillfällig, Pellervos ekonomiska forskningscentral trodde i höstas att maten i år blir 0,3 procent dyrare än i fjol.
    Få se om den senaste prissänkningskampanjen inverkar på den saken.

    John-Erik Jansén
    Ta kontakt Flera artiklar av John-Erik Jansén

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet