Rätt till rätt vård måste gälla alla
Barn och unga som drabbas av ätstörningar driver vind för våg inom vården.
Vården av patienter med ätstörningar är i skick. Det säger Markku K. Paavola, överläkare och ansvarig för den psykiatriska vården vid Borgå sjukhus.
Enligt Ätstörningsförbundet i Finland har cirka 70 000 finländare i åldern 27-47 år drabbats av någon form av ätstörning. Den största gruppen drabbade är ungdomar och unga vuxna, allt vanligare är att också barn insjuknar.
Inom Borgå sjukvårdsområde begick ett barn under 13 år nyligen självmord. Barnet hade varit intaget vid sjukhus för tvångsmatning och hade fått vård i form av depressionsmedicin. Vårdkedjan är i skick, upprepar Markku K. Paavola.
Barn, ungdomar och deras föräldrar vittnar alla om samma frustration då de sökt hjälp. Insjuknade erbjuds enbart primärvård, vägning, mätning och samtal om kostvanor. Då detta inte leder till att patienterna tillfrisknar kastas inte sällan en skugga över föräldrarna, i Östnyland finns exempel på fall där föräldrar direkt anklagas för att deras barn insjuknat.
Föräldrar till insjuknade barn och ungdomar tvingas själva söka information om var och hur ätstörningspatienter kan få korrekt vård, efter det inleds kampen för att få rätt remisser och intyg. Då det är en fas som kan bli mycket lång, hinner ätstörningen i många fall bli allvarlig och till och med livshotande.
I Jakobstad finns en lågtröskelklinik för personer med ätstörning. Kliniken kräver inte remiss, redan en misstanke räcker för att man ska vara välkommen. Behovet av vård avgörs i ett så tidigt som möjligt i samråd med både patient och familj. I och med den låga tröskeln träffar expertvården oftare rätt och det leder till både kortare vårdperioder och resultat i form av tillfrisknande.
Misstron mot den planerade vårdreformen är stor, men om normen skulle vara den praxis man har på Fredrikakliniken i Jakobstad så skulle många barn, unga och föräldrar dra en lättnadens suck.