Obamas bekymmer är inte unikt
Ingen kan ensam överbrygga klyftorna mellan demokrater och republikaner. Men det borde han ha insett innan han gav löftet.
Analyserna om president Barack Obamas sista tal till kongressen varierar. Vissa tycker att han på ett lysande sätt kombinerade det han lyckats i med sina framtidsvisioner. Andra tycker att talet var bra men inte unikt – utom på en enda punkt. Obama erkände ett misslyckande.
Det handlar om hans tidigare löfte att minska gapet mellan demokrater och republikaner. I sitt tal sade Obama nu att ingen ensam kan göra det, inte heller någon enda president. Och manade alla att dra sitt strå till stacken för att nå detta mål.
Det hör inte till det vanliga att presidenter erkänner misslyckanden, i synnerhet inte om de som Obama har fått ta emot besk kritik för att de inte visat sig tillräckligt starka. Obama var noga med att understryka att detta ändå var en av ytterst få saker han har anledning att beklaga efter sina sju år vid makten.
Den ekonomiska trenden har vänt under Obamas tid och han har drivit igenom sitt "spetsprojekt" Medicare. Han har också återupprättat USA:s relationer med Kuba och fått igenom ett avtal med Iran.
Enligt de första mätningarna om hur det amerikanska folket tagit emot Obamas tal verkar det som om hans ord fallit i god jord. Många tror att det beror på just hans erkännande av ett misslyckande. Kanske upplevdes Obama som mänsklig. Men ännu mer sannolikt är det att allt fler amerikaner själva är utleda på det ständiga vapenskramlet mellan de båda stora partierna och när det gäller republikanerna, dragkampen mellan den ultrakonservativa falangen och de mer moderata partimedlemmarna.
Lägg in detta i lite bredare sammanhang. Obamas bekymmer är inte bara hans eller hans efterträdares, inte ens bara amerikanernas. Tudelningar av samhällena på många håll i Europa är lika skarpa och slitande som i USA.
I går beslöt EU-kommissionen att inleda en preliminär utvärdering av rättsstatens tillstånd i Polen. Det är första gången som ett sådant förfarande inleds mot ett EU-land.