Med muslimska ögon

Vad muslimer i Finland möter i sin vardag kan man läsa om i den mellanrapport om polariseringen i samhället och dess samband med våldsam radikalisering som offentliggjordes förra veckan. Forskaren Karin Creutz har intervjuat närstående till fjorton personer som har lämnat Finland och åkt till krigets Syrien.
Forskarna – förutom Creutz också Juha Saarinen och Marko Juntunen – fungerar vid Centret för forskning om etniska relationer och nationalism vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Den andra delen av mellanrapporten handlar om de sociala nätverkens betydelse för radikaliseringen. Projektet finansieras av statsrådets kansli inom ramen för strategisk forskning.

Forskningen handlar om marginalisering och polarisering och sambandet med våldsam radikalisering och hur det kunde förhindras. Forskarna konstaterar att jämlikhet och social samhörighet kan skapas enbart i ett samhälle där det råder förtroende och en gemensam trygghetskänsla. Därför är man intresserad av olika former av ojämlikhet – fattigdom, marginaliserig och diskriminering.
Det finns givetvis inte några enkla orsakssammanhang när människor gör drastiska livsval. Det handlar om ett mångfasetterat mönster som drabbar en stor grupp, medan enbart ett fåtal radikaliseras. Men man måste försöka förstå mekanismerna och se mönstren för att kunna motverka dem. Det innebär inte alls att man accepterar valet, än mindre att man försvarar det, vilket en insändarskribent hävdar (HBL 18.12).

I Finland finns inte tidigare forskning om så kallad våldsam jihadism men forskning i Västeuropa visar att de unga som väljer den våldsamma extremismen inte har liknande bakgrunder vad gäller social status eller ojämlikhet.
Vissa gemensamma drag finns i alla fall. Största delen är andra eller tredje generationens invandrare, som är födda i Europa eller har kommit hit som barn eller studerande. En påfallande stor del, till och med en fjärdedel, är konvertiter eller sådana som har återvänt till islam. Det handlar inte enbart om unga män. En allt större grupp är europeiska kvinnor som har övergått till islam.
Totalt beräknas ungefär 70 vuxna personer från Finland ha tagit sig till Syrien och Irak mellan 2012 och 2015. De kommer från olika slags familjer, representerar 19 olika etniska bakgrunder och är mellan 18 och 50 år. De flesta är män mellan 21 och 25 år. Drygt hälften är finländska medborgare. Alla har inte blivit IS-krigare.
Det är viktigt att påpeka att den här gruppen utgör ungefär 0,07 procent av muslimerna i Finland.

De tjugo intervjuer som Karin Creutz har gjort med släktingar och nära vänner till fjorton Syrienfarare uppvisar en sorglig bild av hur muslimer behandlas i dagens Finland. De känner handgripligen att attitydklimatet har hårdnat. Det framstår också som en klart bidragande orsak till radikaliseringen. Flera av de intervjuade anser att okunskapen om islam, frustrationen över den negativa inställningen och direkt uppvigling mot muslimer driver på radikaliseringen.

En annan viktig orsak är det som Creutz kallar världspolitiken. Det står för den snedvridna maktbalansen i världen i stort och smått. Ett exempel är reaktionerna på terrorattacker. När attackerna sker i Syrien eller Irak väcker det inga reaktioner i Finland. När de sker i Paris är reaktionen enorm. En död hund i Paris får mera uppmärksamhet än tusentals döda människor i Syrien, konstaterar en av de intervjuade. I en större skala handlar det om situationen i hela Mellanöstern, inte minst Palestina.
En svag socioekonomisk ställning tycks sänka tröskeln för radikalisering men räcker inte som en universalförklaring. Kunskap om islam motverkar utvecklingen.

Polariseringen i samhället och hatpropagandan som sätter likhetstecken mellan muslimer och terrorister kan alltså få den effekten att muslimer känner utanförskap och att det inte är tillåtet att vara muslim i Finland. En del frågar sig om de vill att deras barn ska växa upp i en sådan atmosfär. I andra familjer vägrar barnen komma med till butiken eftersom föräldrarna där utsätts för fientliga blickar och glåpord.
Orsakssammanhangen är komplicerade men när det gäller hur muslimer bemöts i Finland kan vi alla göra en skillnad och tänka på hur vi själva uppför oss och hur vi reagerar när människor behandlas osakligt.