Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Yrsa Grüne
    Ledare
    Yrsa Grüne
    Att skrota Schengen och stänga gränser minskar inte risken för terrordåd.

    Schengenstrukturen föråldrad

    Publicerad: 16.12.2015 06.58

    Ämnesord

    • EU
    • Schengen
    • Frontex

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Schengenavtalet handlar om ett ansvar för den fria rörligheten inom hela Europa, inte bara inom EU. Därför behövs förändringar.

    Det är alltid lätt att vara efterklok. I Schengenavtalet borde man från första början för tjugo år sedan ha infört en mekanism för områdets yttre gränser, inte minst för att de är geografiska.

    Schengenområdet är inte identiskt med EU-området, 22 av EU:s medlemmar hör till Schengen. EU-länderna Bulgarien, Cypern, Irland, Kroatien, Rumänien och Storbritannien står utanför.

    Däremot hör Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein till Schengenområdet men inte till EU.

    EU och Schengenområdet är ändå så nära kopplade till varandra att man kan tala om ett brett ömsesidigt ansvar för att båda ska fungera. Ansvaret att vid behov kunna uppvisa identitetshandlingar också vid de inre gränserna står kvar, likaså gäller att asylsökande inte kan resa fritt mellan länderna.

    Terrordåden i Paris den 13 november visade det som länge varit uppenbart – att de nuvarande reglerna för Schengenområdet inte fungerar i praktiken. Åtminstone en av de misstänkta hade åkt in och ut i området utan att varningsklockorna börjat ringa på något håll.

    Det omedelbara kravet, som alla EU-länder hade lätt att gå med på, var ett bättre utbyte av information och underrättelseuppgifter mellan EU-länderna. Det andra kravet av betydligt äldre datum var att alla EU- och Schengenländer måste se till att gränskontrollen fungerar.

    Många har pekat finger åt Grekland som fått ta emot så stora mängder flyktingar under en kort period att landet inte klarat av att uppfylla kravet. EU fattade ett beslut om att EU-myndigheten Frontex skulle inrätta så kallade hot spots för att registrera och hantera asylansökningarna.

    Inte heller det har fungerat och därför vill vissa EU-länder nu skrota Frontex och skapa en ny muskel med mer resurser och utökat mandat.

    Finland men också EU har att välja mellan Skylla och Karybdis. Går man in för den lösning som Tyskland och Frankrike stöder öppnar man för att den nya EU-myndigheten kan agera utan vederbörande lands samtycke om de yttre gränserna läcker. Till EU:s yttre gräns hör Finlands gräns mot Ryssland – och gränsen mot Norge, även om den just nu saknar relevans på grund av det nordiska samarbetet med betydligt längre rötter än EU. Dessutom är Norge en del av Schengensamarbetet.

    Utrikesminister Timo Soini (Sannf) säger att Finland nog kan se till sina egna gränser. Om detta någon gång skulle förändras vore det knappast en oöverkomlig fråga att be om tillfällig hjälp av andra EU-länder. Men det är principen det handlar om, vem som fattar besluten.

    En gemensam myndighet kunde behandla asylansökningar och sända tillbaka dem som fått avslag. Om man inte går in för detta behövs det stora insatser från många länder för att stödja i synnerhet Grekland, Bulgarien, Rumänien och Kroatien.

    Det beror på att EU- och Schengenområdets ”blinda fläck” ligger i hjärtat av Europa, det vill säga i länderna Serbien och Makedonien, som gränsar till de ovannämnda EU-länderna.

    Schengens framtid och den fria rörligheten i Europa kan inte lösas utan dessa länders medverkan, trots att de inte är med i vare sig EU eller Schengensamarbetet.
    Om Schengen ska överleva behövs det strukturella förändringar, inte bara tillskjutna resurser till enskilda länder. Att skrota Schengen och stänga gränser minskar inte risken för terrordåd.

    Det är mekanismerna för gränskontroll man måste se över och det innebär kompromisser.

    Yrsa Grüne
    Ta kontakt Flera artiklar av Yrsa Grüne

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet