Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Yrsa Grüne
    Ledare
    Yrsa Grüne
    "Problemet är att flera EU-länder har låtit förstå att EU innebär någon form av militära av säkerhetsgarantier."

    EU:s solidaritetsklausul testas

    Publicerad: 17.11.2015 20.05

    Ämnesord

    • EU
    • säkerhetsgarantier
    • Terrorattackerna i Paris

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Den politiska viljan att använda militär förmåga är central. Det är en välkommen markering av hur verkligheten ser ut.

    Det handlar inte om att alla EU-länder tvingas eller ens förväntas ställa upp med militärt stöd för Frankrike. Ändå är Frankrikes begäran att klausul 42.7 i Lissabonfördraget ska aktiveras historisk, på samma sätt som USA:s begäran att artikel fem i Natostadgan skulle aktiveras efter terrordåden den elfte september 2001.
    Det är fortfarande varje lands eget beslut – i EU såväl som i Nato – hur man väljer att stödja en annan medlem. Alla förstår ändå att det handlar om ett stort politiskt tryck. Utan konkreta handlingar är solidaritetsyttringar och säkerhetsklausuler bara tomma ord utan någon som helst trovärdighet.

    Det förstod EU glädjande nog på försvarsministrarnas möte i går. Ministrarna beslöt enhälligt att hjälpa Frankrike.
    Fattas bara annat, kan man säga. Men det ska bli intressant att se hur det tolkas i de olika medlemsländerna. Spektret är nämligen brett. Storbritannien har meddelat att man är redo att ställa upp militärt. Finlands första formuleringar har varit rätt diffusa.
    Militär hjälp kan det inte handla om, slog ordförande för försvarsutskottet Ilkka Kanerva (Saml) fast. Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) sade att det kan handla om polisiärt stöd eller underrättelseverksamhet.
    Ordförande för utrikesutskottet Antti Kaikkonen (C) uttryckte i går morse förvåning över att Frankrike vill aktivera EU:s solidaritetsklausul. Antingen har han inte läst Lissabonfördraget ordentligt eller så räknade han med att saken landar på Natos bord eftersom Frankrike är Natomedlem och har sagt att det befinner sig i krig.
    Den tankegången är inte ny. När det dyker upp frågor om hur militärt icke allierade länder som Finland och Sverige kommer att reagera om det uppstår eventuella militära hot mot Estland och de övriga baltiska länderna brukar svaret vara att det är Natos sak.
    Den här gången går saken inte lika lätt att avfärda, eftersom det handlar om stort EU-land och attacker utförda av terrororganisationen Islamiska staten IS.

    Solidaritetsklausulen handlar naturligtvis inte om att skicka soldater för att kriga mot IS vid Frankrikes sida. När USA råkade ut för terrordåden den elfte september 2001 och Nato för första gången i historien aktiverade artikel fem om det kollektiva försvaret skickade inte till exempel Norge soldater till Afghanistan. I stället ställde Norge och andra Natomedlemmar bland annat en del luftövervakningskapacitet till USA:s förfogande så att USA kunde lösgöra militära resurser för Afghanistan.
    Det är ingenting fel med att EU:s solidaritetsklausul inte har militär täckning på samma sätt som Natos artikel fem har. Problemet är att flera EU-länder, också Finland, har låtit förstå att EU innebär åtminstone någon form av militära av säkerhetsgarantier som helt enkelt inte finns.
    Det är bra att detta nu blir klart en gång för alla.

    När det gäller Frankrikes krigsförklaring mot IS måste man också komma ihåg att president François Hollande varken är populär eller uppfattas som stark. Frankrike har alltid velat ha en militär muskel också i EU och Hollandes utspel kan vara ett försök att ge idén nytt liv.
    Men det kan också vara ett led i att försöka få Nato som organisation att engagera sig mer i Syrien genom att visa att EU är militärt tandlöst. Då vore nästa steg att aktivera Natos artikel fem.
    Oberoende av syftet är det bra att EU:s kapacitet i en säkerhetspolitisk kris äntligen testas.

    Yrsa Grüne
    Ta kontakt Flera artiklar av Yrsa Grüne

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet