Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Susanna Ginman
    Ledare
    Susanna Ginman
    "På lång sikt bekämpas terrorism genom att motarbeta fattigdom och ge människor utbildning, hälsovård och arbete."

    Hårda och mjuka metoder

    Publicerad: 16.11.2015 20.05

    Ämnesord

    • Immigration
    • invandring
    • Terrorattackerna i Paris
    • integrering

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Går det att föra ett krig mot terrorism? Eller är det grogrunden för terrorism vi måste komma åt?

    Det finns förstås inte ett enda svar på frågan hur terrorism ska bekämpas. Det finns många svar, vilket är väsentligt att förstå.
    Diskussionerna efter terrorattackerna i Paris sent på fredagskvällen har också handlat om flyktingsituationen och asylpolitiken. Det är allt skäl att slå fast att det väsentligaste sambandet mellan flyktingar och terrorism är att flyktingarna flyr terror och krig. För dem har bomber och skjuträder varit vardag länge och väl, även om vi i vår relativa trygghet i Europa knappast ens lägger märke till terrordåden i Mellanöstern, Afrika och Asien.

    Bland de stora mängder flyktingar som har kommit till Europa finns förstås människor av alla de slag. Alla har rätt att söka asyl och alla som gör det utsätts för en prövning och granskning. Den visar vilka personer som har rätt till internationellt skydd. Det är myndigheterna som utför det arbetet och vi har ingen anledning att tro att de slarvar. Tvärtom. Signalen till flyktingarna från finländska myndigheter – och flera andra i Europa – verkar vara "kom inte hit!".  Det känns inget vidare, även om det är bland annat en logistisk utmaning att ta emot så många asylsökande på en gång.
    Å andra sidan är det helt klart att det gäller att inte vara naiv och blåögd. Varje land har rätt och skyldighet att veta vilka det är som kommer. Migrationsmyndigheterna och polisen måste göra sitt arbete. Rätten att söka asyl kan ändå inte ifrågasättas och i sinom tid blir det klart vilka som uppfyllt kriterierna och får asyl. Om en stor del inte beviljas asyl måste också frågan om vad som händer med de människorna tacklas.

    Ett är ändå säkert: ju fler människor som lever i fattigdom utan utsikter för ett bättre liv och med en – mer eller mindre berättigad – bitterhet i bagaget, desto större är risken för att terrorister kan rekryteras.
    Det handlar om länderna i Mellanöstern, Afrika, Asien och Latinamerika. Men lika väl handlar det om Europa och människorna som bor här. De som alltid har bott här och de som har en bakgrund på en annan kontinent.

    Vi vet att integrationen av dem som får stanna är fullständigt avgörande för hur människorna anpassar sig. Särskilt den andra och tredje generationens invandrare reagerar med all rätt på rasism, sämre möjligheter och marginalisering. Det gäller att se till att reaktionerna, där de är berättigade, tar sig acceptabla former.

    Därför måste allt göras för att integrationen ska börja genast, redan före asylbesluten är klara. Det gäller språkundervisning, sysselsättning av olika slag men också det omgivande närsamhällets inställning. Under veckoslutet utsattes två flyktingförläggningar för attentat i Finland. Det är fullständigt oacceptabelt att kasta tegelstenar genom fönster eller skjuta med signalpistol i närheten av en förläggning.
    På lång sikt bekämpas terrorism genom att motarbeta fattigdom och ge människor tillgång till utbildning, hälsovård och arbete. Och möjligheter att påverka sin omgivning och sina egna liv. Det sker inte i en handvändning och vägen dit är tyvärr lång och krokig. Och det måste noteras att marginalisering drabbar också infödda finländare. Det är lika viktigt att åtgärda.

    På kort sikt behövs andra metoder, som innefattar kontroll, underrättelseverksamhet och polisiära åtgärder. Men de som tror att de här åtgärderna är tillräckliga bedrar sig. De långsiktiga åtgärderna kan inte heller vänta.

    Susanna Ginman
    Ta kontakt Flera artiklar av Susanna Ginman

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet