Maktkamp och förtroendebrist
Regeringskrisen handlar om makt och pengar. Centern och Samlingspartiet ser ut att ha målat in sig i ett hörn.
Regeringskrisen är allvarlig och den kan mycket väl leda till att regeringen Sipilä faller. Det handlar om mycket mer än antalet vård- eller självstyrelseområden.
Men tvisten om vårdområdena fick krisen att brisera i och med att Samlingspartiet inte godkände statsminister Juha Sipiläs (C) bud om arton vårdområden. Samlingspartiet har tidigare talat för fem vårdområden, men kan enligt uppgift godkänna tolv.
Enligt regeringsprogrammet som godkändes i maj ska vårdområdena vara högst 19. Efter det har en tjänstemannautredning talat för 9 till 12 vårdområden. Under alla de år vårdreformen har diskuterats har experterna förespråkat stora områden eftersom de bäst bromsar kostnaderna och garanterar likvärdig vård.
Många överraskades av Juha Sipiläs ultimatum till Samlingspartiet i torsdags. Det är ovanligt att statsministern spetsar till en konflikt.
Men ur Centerns synvinkel finns det en klar logik. Många förvånades över att Centern i oppositionsställning, våren 2014 gick med på kompromissen om fem vårdområden och senare på att helt lyfta bort social- och hälsovården från kommunerna. Centern är ju det verkliga kommunpartiet med en maktposition i många landsortskommuner.
Nu bevittnar vi slantens andra sida. Centerns dröm är att skapa en mellanförvaltning av de arton landskapen. Därför är just arton ett viktigt antal för Centern, som driver vårdreformen med regionförvaltningen i täten. Den förra regeringen försökte driva kommunreformen med hjälp av vårdreformen. Som känt misslyckades det kapitalt.
Nu gäller det alltså för Centern att visa att det lönar sig att från kommunerna ta kring hälften av deras pengar och makt. Med Centerns modell för vården och de självstyrande områdena hålls en hel del av makten inom partiets sfär.
För Samlingspartiet är en ny mellanstegsförvaltning som bygger på landskapen en mardröm. En av de viktigaste frågorna med vårdreformen ur samlingspartistisk synpunkt är att man vill ge de privata aktörerna ett större utrymme.
Den vårdmodell den förra regeringen kom överens om tillsammans med den dåvarande oppositionen – alltså Centern och Sannfinländarna – var på den här punkten en besvikelse för Samlingspartiet. Vården skulle enligt den modellen hållas i ett fast offentligt grepp, trots att tjänster fortsättningsvis skulle köpas av privata vårdproducenter och den tredje sektorn.
Det ville Samlingspartiet ändra på i den nya borgerliga regeringen.
Från Centerhåll sägs att Samlingspartiet hade fått genklang för en hel del av sina krav och därför var det en överraskning för Centern att Alexander Stubbs parti vägrade gå med på det som är viktigt för Centern. Vad som har sagts i förhandlingarna och vem som har fått vad är svårt att bedöma utifrån. Centern har i alla fall irriterats av att Samlingspartiet har läckt ut sin version till medierna.
Det är klart att krisen handlar om en makt- och informationskamp mellan Centern och Samlingspartiet. Med torsdagens ultimatum satte Sipilä ned foten och påminde om vilket parti som är störst. Centern har dessutom det tredje regeringspartiets, Sannfinländarnas, stöd. Nu tycks tidsfristerna ändå vara glömda och Sipilä verkar mindre tuff.
Centern och Samlingspartiet är på kollisionskurs och båda tycks spela ett högt spel med stora insatser. I skrivande stund är det oklart om spelet kommer att leda till att den här regeringen går i graven.