Sipiläs kapplöpning
Social- och hälsovårdsreformen följs av en historisk skattereform, lovade statsminister Juha Sipilä (C) i söndags.
Hur skattereformen i praktiken genomförs ska regeringen avslöja de närmaste dagarna.
Drygt hälften av kommunernas inkomster går i dag till att finansiera social- och hälsovårdstjänsterna.
Regeringen står i ett vägskäl. Antingen övertas en allt större del av inkomstbeskattningen av staten eller så styrs den till de nya vårdområdena.
Om regeringen väljer det senare alternativet kommer finländarna att betala inkomstskatt till mottagare: kommunen, vårdområdet och staten.
Regeringen har lovat att skattetrycket inte ska öka. Hur det går med den saken återstår att se. Regeringen kan knappast binda ris på kommunernas och vårdområdenas rygg genom att införa ett tvingande skattetak.
Oberoende av hur det går så sjunker den skattesats som finländarna betalar till kommunen rejält om några år – kanske den rentav halveras i en del av Finlands 317 kommuner.
Det här myntet har naturligtvis en baksida. För kommunerna innebär social- och hälsovårdsreformen att deras uppgifter minskar radikalt.
Det kommer att få stora effekter för lokalsamhällena, särskilt utanför storstäderna.
De tunga besluten om vård och hälsa tas bort från kommunfullmäktige, som i framtiden fokuserar på saker som barnomsorg, grundläggande utbildning samt gatu- och vägunderhåll. Även personer med stor insyn i ledningen av finländska städer är oroade. Också rätt stora städer reduceras till skalbolag som vid sidan av skola och barnomsorg på sin höjd driver en hamn eller ett energiverk.
Kommunalvalet 2017 blir en temperaturmätare som visar hur kommunerna mår. De tongivande politikerna kommer i framtiden (senast i kommunalvalet 2021) att fokusera på valet till vårdområdets fullmäktige. För dem som ändå ställer upp i valet till kommunfullmäktige återstår ett mestadels trivialt arbete med att fördela småsmulorna som blir kvar.
Också på kommunkanslierna finns det skäl till oro. I glesbygden finns det få jobb för den som skaffat en högskole- eller universitetsutbildning. De som trots allt finns, finns oftast på kommunkansliet. Hur många av dem som finns kvar om tio år är det ingen som vet. Räkna med att det är betydligt färre än i dag.
För Centern, som är landets största kommunparti, borde det här vara en gigantisk fråga. Centerledaren Juha Sipilä har hittills lyckats skjuta den ifrån sig.
Förr eller senare kommer den i kapp honom.