Vem får kalla sig same?
Hanteringen på riksnivå av viktiga frågor som gäller samerna avslöjar kunskaperna om Finlands urfolk är grunda.
FN antog med överväldigande majoritet deklarationen om urfolkens rättigheter den 13 september 2007.
Vid det laget hade Finland, Sverige och Norge – om än i omvänd ordning tidsmässigt - givit samerna grundlagsstadgad rätt till sin samiska identitet och rätt att utse en egen representation.
Samerna i Finland har ett eget parlament, sametinget, som väljs vart fjärde år, det senaste valet förrättades för en vecka sedan.
En person som yrkar på rätten att få rösta i valet till sametinget ska enligt sametingslagens tredje paragraf uppfylla ett allmänt kriterium plus åtminstone ett av tre mer specifika kriterier (som alltså uttryckligen är alternativa).
Det allmänna kriteriet handlar om att personen själv anser sig vara same. Enligt det första av de tre mer specifika villkoren måste han eller hon eller åtminstone någon av föräldrarna eller far- och morföräldrarna ha lärt sig samiska som första språk. Ett annat alternativt villkor är att personen är efterkommande till en person som har antecknats som fjäll-, skogs-, eller fiskelapp i jordböckerna eller i uppbörds- eller mantalslängderna.
Det tredje alternativet man kan hänvisa till är att åtminstone någondera av föräldrarna antecknats eller hade kunnat antecknas som röstberättigad när sametinget ska väljas.
På slutrakan av den förra regeringens mandatperiod stupade ett förslag till en lagändring av kriterierna. Också ratificeringen av ILO169-avtalet som tar upp urfolkens ekonomiska rättigheter och traditionella näringar föll.
I en nyutkommen bok av Veli-Pekka Lehtola, professor i samisk kultur vid Uleåborgs universitet och själv same, skildras behandlingen i plenum på Arkadiabacken av i synnerhet ILO 169 på ett sätt som väcker både förvåning och bestörtning.
Uppfattningen om att justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) lämnades ensam i argumentationen för samernas rättigheter förstärks, tystnaden från Samlingspartiet och De Gröna – som tidigare hade applåderat förslagen – var iögonenfallande. På ett lite kusligt sätt påminde det om hur migrationsminister Astrid Thors (SFP) hade behandlats 2007-2011 av invandringskritiska politiker.
Nu lät vissa riksdagsledamöter – enligt Lehtola – förstå att Henriksson "gick samernas sak" för att SFP på sin vallängd hade haft en same.
Var gränsen går för samernas rätt att bestämma om sina egna angelägenheter dök upp igen för en knapp månad sedan, den här gången i Högsta förvaltningsdomstolen HFD. Av sammanlagt 182 besvär som lämnats in till HFD med anledning av att samernas valnämnd inte godkänt dessa personer som röstberättigade, godkände HFD 93.
Särskilt intressant är HFD:s beslut i 39 av de godkända fallen. HFD medger att anteckningar i jordeböcker och mantalslängder som är äldre än den överenskomna gränsen 1875 inte gäller i sig. Men om personen i fråga kan påvisa en stark anknytning till samekulturen kan också äldre anteckningar åberopas.
Denna så kallade helhetsbedömning togs i bruk 2011 och tillämpades nu igen. HFD hänvisar till en persons självidentifikation i stöd av FN.
Samernas egen grundpelare, gruppidentifikation, var däremot ett svagt argument, enligt HFD.
Tolkningen är intressant, eftersom när det gäller till exempel Australiens urfolk, aboriginerna, är det uttryckligen gruppidentifikationen som väger tungt.
Dragkampen kring vem som kan kalla sig same, gruppidentifikationen och helhetsbedömningen är egentligen sviter av långvarig marginalisering och diskriminering.
Det fanns en tid man också i Finland gjorde sitt bästa för att eliminera samernas särdrag. Samerna iakttar en viss försiktighet och vill hålla fast vid de fastställda kriterierna.
I bakgrunden ligger också politiska och ekonomiska intressen. Samernas rätt att utöva sina traditionella näringar på traditionellt vis, kan gott kollidera med andra utsikterna för till exempel att bedriva lukrativ gruvdrift i norr.
Nästa steg har redan tagits av sametinget. Ett klagomål över att Finland inte fullföljer sina grundlagsenliga förpliktelser mot samerna har inlämnats till FN:s människorättskommitté.