Beräknande beräkningar
Lögn, förbannad lögn, statistik är en bevingad komparation av lögn. Den ska naturligtvis tas med en nypa salt, men den innehåller definitivt också en gnutta sanning. Den som vill kan medvetet - eller omedvetet - genom statistiska uträkningar föra fram osanningar eller åtminstone sanningar med modifikation.
Parterna på arbetsmarknaden hör till dem som traditionellt fört fram motstridiga beräkningar av samma sak. Kostnadseffekter eller storleken på lönejusteringar har i alla tider varierat beroende på vem som lagt fram beräkningarna – arbetstagar- eller arbetsgivarsidan. Redan från början snåriga frågor blir på det här viset ännu svårare för allmänheten att begripa.
Tidigare statssekreteraren vid Finansministeriet, Raimo Sailas, har i en uppmärksammad kolumn i Helsingin Sanomat kritiserat regeringens agerande och bland annat ifrågasatt de exakta kraven på en förbättring av konkurrenskraften med fem procent genom kostnadssänkningar i samband med förhandlingarna kring ett samhällsfördrag. Osäkerhetsfaktorn i dessa beräkningar är stor då bland annat konkurrerande länders löneutveckling, indirekta lönekostnader och produktivitetens utveckling ska förutspås. Att då benhårt hålla fast vid en exakt siffra förefaller konstigt.
I regeringsprogrammet sägs att en oberoende utredning om invandringens kostnader och effekter ska tas fram. En sådan utredning kan leda till vitt skilda resultat beroende på hur den utförs. Det krävs en utförlig beskrivning av hur man kommer fram till ett slutresultat för att dess värde och trovärdighet ska kunna fastställas.
Politik och ideologi kan föras in i beslutskedjan då objektiva beräkningar finns med som beslutsunderlag. Men först då. Politik ska inte ingå i direktiven för hur beräkningarna ska göras. För att skapa siffror och statistik genomskinliga bör åtminstone utgångspunkterna och beräkningsgrunderna vara entydiga.