Rysk rulett i Syrien utmanar Nato

Rysslands förklaringar till varför ryska jaktplan kränkte turkiskt luftrum låter bekanta. Det handlade om dåligt väder. Men argument som kan gå hem i Finland sväljs inte i Turkiet.
Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu sade i en tv-intervju i måndags att Turkiets flygvapen kan stoppa alla obehöriga "om det så skulle handla om en fågel".
Turkiet är Natomedlem och är en militär stormakt också inom alliansen. USA och Turkiet kräver att Syriens ledare Bashar al-Assad avgår medan Rysslands bombningar i Syrien som ett mål har att befästa Assads makt.
Ett annat mål är säkert det president Vladimir Putin sagt officiellt: att bekämpa Islamiska statens armé (IS). Terrordåd har genomförts i Ryssland innan IS fanns. Putins väg till makten gick via kriget i Tjetjenien där rebellerna kuvades.
Men Syrien är inte Tjetjenien och framför allt – Syrien har en gemensam gräns med ett Natoland – Turkiet.
Nato sammankallade till ett krismöte efter den första luftrumskränkningen och fördömde den.
Under de senaste åren har en av de obesvarade frågorna varit om Ryssland planerar pröva Natos trovärdighet. Fokus har legat på de baltiska länderna som man betraktat som det mest sannolika "försökslaboratoriet" för eventuella ryska planer.
Man kunde förvänta sig att Ryssland skulle vara extra noga med att inte under några som helst omständigheter – inklusive dåligt väder – kränka Turkiets luftrum i det rådande spända läget.
Ryssland har tidigare sagt att det inte har en tanke på att pröva om Natos artikel fem, som innehåller alliansens kollektiva försvar, håller. Därför verkar det osannolikt att Ryssland skulle välja att känna Nato på pulsen just i Turkiet.
Men när förtroendet mellan Ryssland och väst ständigt når nya bottennoteringar kan tillfälligheter spela in på ett sätt som utlöser ett händelseförlopp som ingen egentligen ville ha och ingen heller längre kan kontrollera.
Det finns fler spelare på planen än de som syns. I grunden ligger en hård kamp om vem som ska ha makten i Mellanöstern.