Hoppet om snar fred i Syrien sjönk

Det spel som pågår i Syrien var farligt redan innan Ryssland på allvar blandade sig i leken. Nu har händelserna tagit en vändnig som gör utgången ännu mer oviss och som hotar att ytterligare öka spänningen mellan Ryssland och väst. Och inte bara det. Förutom USA vill också till exempel Saudiarabien bli av med Bashar al-Assad.
Av de utlåtanden som president Vladimir Putin kom med inför FN var det klart att han och president Barack Obama egentligen talar förbi varandra.
Putin talar om att "bekämpa terrorister" i största allmänhet medan Obama och väst har fokuserat på Islamiska statens armé IS.
USA är inte ute på ett Robin Hood-uppdrag i Syrien och Irak.  Men det är Ryssland minsann inte heller.
Ryssland har dessutom blivit allt mer självsäkert. Det verkar som om Putin efter den olagliga annekteringen av Krim målmedvetet skulle gå in för att utöka sitt inflytande i Mellanöstern.
På fredagen meddelade Ryssland att bombningarna beräknas pågå i tre till fyra månader och att man är redo att bomba också i Irak. Det är nedslående nyheter.
Försöken att framställa situationen som att USA och Ryssland i praktiken redan "samarbetar" i Syrien handlar antingen om farlig blåögdhet eller om att tolka verkligheten på ett sätt som är allt annat än objektivt.
Det är klart att Ryssland utnyttjar situationen för att stärka sina egna intressen. Så gör alla stormakter. Kampen mot IS fungerar bra som förkläde för också stödet till Assad i kampen mot den Fria syriska armén som inte har någonting att göra med IS.
Det skorrar ordentligt i uttalanden där man understryker att fred inte kan nås genom bombningar.
När USA, Frankrike och Saudiarabien å ena sidan och Ryssland å den andra inte ens kan enas om vem som är fienden kan man fråga sig hur det ska gå till för att få parterna till förhandlingsbordet.
Mera bombningar ger mera flyktingar. Trafiken över "dödens hav" till Europa från Syrien och Irak ser snarare ut att öka i stället för att minska, utan att EU kan göra särskilt mycket åt saken.