Putins tal blev tyvärr en besvikelse

USA vill bekämpa den Islamiska statens (IS) härjande i Syrien. Det vill Ryssland också. Men räcker det för att man ska kunna tro på ett närmande mellan de två?
Knappast.
När den ryske presidenten Vladimir Putin för första gången på tio år håller ett tal inför FN:s generalförsamling är förväntningarna naturligtvis uppskruvade.
Putin talade om mötet mellan Stalin, Roosevelt och Churchill på Jalta på Krim som "FN:s vagga" och att detta skedde i "vårt land" – det vill säga i Ryssland, enligt Putin. Än en gång struntade han i att den ryska annekteringen av Krim strider mot folkrätten.
I övrigt var det Syrien som gällde och framför allt kampen mot IS.
Det är inget fel på att Putin föreslår en bred internationell koalition mot IS. Men det är svårt att se hur den gemensamma grunden för en sådan koalition skulle se ut. Det beror på att synen på den syriske ledaren Bashar al-Assads roll är diametralt olika i USA och i Ryssland. USA:s president Barack Obama sade i sitt tal att Assad "slaktar sitt eget folk". Putin kallade det "ett misstag" att inte samarbeta med Assad mot IS.
Assad borde ha lämnat sin post för länge sedan. Han är inte folkvald och har styrt Syrien med samma hårda hand som hans far gjorde.
Ryssland har från början av kriget motsatt sig alla krav på att tvinga bort Assad. Det bidrog till att IS kunde växa, den syriske ledaren lät IS hållas i en vrå av landet. Det tjänade vad man misstänker att är hans enda syfte: att hålla kvar sin makt.
Lika envist som Ryssland höll fast vid att Assad måste sitta kvar låste sig USA, Storbritannien och Frankrike vid kravet på att Assad skulle bort. På den punkten har en förändring skett, inte i Ryssland men i väst. Åtminstone Storbritannien och Frankrike har låtit förstå att Assad kunde ha en "övergående" roll i eventuella fredssamtal.
Om det skedde några närmanden mellan Obama och Putin under deras bilaterala samtal har detta inte avslöjats.
Europa gör säkert klokt i att förbereda sig på att flyktingströmmen från Syrien och Irak inte sinar ännu på länge.