Motstridigt om ekonomin
Signalerna är litet motstridiga när det gäller de ekonomiska utsikterna. Det negativa dominerar, men det finns svaga ljuspunkter.
Nobelpristagaren Joseph Stiglitz säger att regeringen är på fel spår, i stället för att strama åt och minska skuldsättningen borde Finland satsa stort på investeringar som förbättrar tillväxten på längre sikt. Om ekonomin växer hålls skuldsättningsgraden under kontroll, sammanfattar Stiglitz.
Statsminister Juha Sipilä (C) har ett helt annat perspektiv på upplåningen. I söndagens frågetimme i radio konstaterade han att Finland under de senaste sju åren har skuldsatt sig med en takt av en miljon euro i timmen. Det är inte själva skulden som är oroande, det är skuldsättningstakten, underströk Sipilä.
Han varnade för att Finland kan råka ut för EU:s underskottsförfarande, en process där EU utfärdar råd och rekommendationer. Sipilä fick det att verka som om Finland inom kort kan råka under EU-kommissionens förmynderskap.
Så illa är det inte. Underskottsförfarandet är en lång process, och det granskade landet medverkar i alla skeden. Kommissionen tar inte över regeringens och riksdagens beslutanderätt, det strängaste kommissionen kan ta till är att döma ut böter.
Alla EU-länder utom Sverige och Estland har i något skede varit utsatta för underskottsförfarandet, just nu granskas bland andra Frankrike och Storbritannien. Veterligen har varken premiärminister David Cameron eller president François Hollande varnat för att suveräniteten är hotad.
Sipilä har rätt i att Finland just nu lånar för mycket och för snabbt i förhållande till den ekonomiska bärkraften. Räntorna på Finlands lån håller på att stiga och differensen till Tysklands räntenivå ökar. Det är ändå inga dramatiska förändringar, statsskuldsräntorna är fortfarande på en historiskt låg nivå.
Den stora bilden av ett land i djup ekonomisk stagnation är oförändrad. I går kom beskedet att arbetslöshetsgraden är 8,3 procent, en knapp procentenhet högre än i fjol.
Men det finns svaga tecken på att bilden inte är riktigt så mörk som många gör den.
Senaste vecka presenterade Internationella valutafonden IMF sin rapport om Finland.
Fonden tror att ekonomin växer med 0,4 procent i år och 0,9 procent nästa år. IMF är mera optimistisk än de flesta inhemska konjunkturinstitut, de har i allmänhet skrivit ned prognosen för i år till noll eller under noll.
IMF:s syn stärks av att den europeiska statistikcentralen Eurostat har granskat sina siffror och kommit till att Finlands BNP trots allt inte minskade under det första halvåret.
IMF menar att krismedvetenheten är stor, och att en av Finlands starkaste sidor är att de politiska och ekonomiska aktörerna brukar kunna dra åt samma håll när det behövs.
Den förmågan ställs på prov när arbetsmarknadsparterna försöker åstadkomma en anpassningsmodell som är skonsammare mot de lågavlönade än regeringens åtgärdsprogram.
En annan god nyhet var att kreditvärderingsinstitutet Fitch i motsats till förhandsspekulationerna inte sänkte Finlands kreditvärdighet. Det fick Aktias chefsekonom Anssi Rantala att säga att kreditvärderarnas egen trovärdighet nu är hotad.
Fitch varnade ändå för att betyget kan sänkas om tillväxten inte tar fart.
Analytiker på Danske Bank rekommenderar finländska statspapper för sina placerare, och säger att läget nu inte verkar lika dystert som i augusti.
En liten indikation på om optimismen är berättigad eller inte kommer om en dryg vecka då kreditvärderaren Moody's uppdaterar sin bedömning från i somras.
Då fick Finland vara kvar i den högsta klassen.