Beklagligt skifte av fokus

Det hjälps inte men man blir inte kvitt känslan av att det låg mer hårdnackad prestige än pragmatiskt tänkande i försvarsminister Jussi Niinistös (Sannf) beslut att byta ut kanslichefen och generalen Arto Räty mot diplomingenjören och avdelningschefen Jukka Juusti.
Man ska förstås akta sig för att ens nämna ordet känsla, för det är just på det kontot som Jussi Niinistö vill skriva den kritik och på vissa håll också bestörtning som avpolletterandet av Räty skapat.
Det handlar inte om Juusti själv, inte heller om att han inte skulle vara kompetent. Utan om bristen på kontinuitet, för också Arto Räty var kompetent.
Försvarsministern avfärdar den kritik som bland annat riksdagsledamot Mauri Pekkarinen (C) kommit med. Pekkarinen vet mycket väl vet att en minister har rätt att utse kanslichefen, sade försvarsministern.
Ingen har ifrågasatt denna rätt. Däremot har man undrat om det var klokt. Känslor handlar det knappast om, mer om pragmatiskt tänkande.

Jussi Niinistö är ny på försvarsministerposten. Att han ledde försvarsutskottet i riksdagen gjorde honom väl meriterad för att utses till försvarsminister när portföljerna fördelades i våras.
Men minister har han inte varit tidigare.
Arto Räty hade stått för den finska regeringens kontinuitet i utrikes- och säkerhetspolitiken, eftersom Jussi Niinistös partikamrat, utrikesminister Timo Soini, också är ny. Niinistö och Soini har betonat betydelsen av att utrikes- och försvarspolitiken måste gå hand i hand.

Arto Räty är en person med starka nätverk både västerut och österut. Under sin tid som kanslichef har han agerat starkt för det nordiska samarbetet och i olika sammanhang verkat för samnordiska synergieffekter inom försvaret.
Att han har gått Kadettskolan och är general har mindre betydelse för kanslichefsposten, den kan besättas av en civil. Nu verkade det som om den militära biten i Rätys karriär hade legat honom i fatet. Jämför man Rätys cv på Försvarsministeriets hemsida med den karriär som räknas upp i beslutsunderlaget kan man konstatera att Rätys civila utbildning och uppdrag saknas i promemorian.

Turerna kring utnämningen är en sorglig uppvisning i hur det går när man inom regeringen börjar bjuda på överraskningar. Först bordlades utnämningen, sedan filade man på argumenten. Att Juusti skulle bli utnämnd rådde det emellertid aldrig några som helst tvivel om.
Kanslichefen är den högsta tjänstemannen på ministeriet och sådana byts ut ibland. Men det är ytterst ovanligt att en kompetent och erkänt duktig person som själv vill fortsätta tvingas gå.
Av de argument som framförts till Jukka Juustis fördel kan man dra vissa slutsatser. Juusti är en person med stort tekniskt kunnande om försvarsmateriel. Det är också på det planet han enligt sin egen utsago har haft internationella kontakter.
På sätt och vis kan man säga att bytet av kanslichef innebär att en expert på materiel tar över efter en expert på politiskt nätverkande.
En av de första sakerna försvarsministern motiverade bytet med var att regeringen i sitt program bestämt sig för att stärka det nationella försvaret. Försvarsministern har ofta talat om ammunition och minor.
Om detta innebär att betoningen förflyttas bort från nätverken och den politiska dialogen till rent tekniska frågor ökar det knappast trovärdigheten i Finlands försvar.
Då har också den försvarspolitiska linjen ändrats.

Rättelse: Jukka Juusti är avdelningschef, inte överdirektör.