Tysk modell kan inspirera

Jo, i Finland. Men inte för två unga finländare som just nu utbildar sig vid Duale Hochschule Baden-Württenberg i södra Tyskland. Enligt Kauppalehti är de de första finländarna som har antagits till dagligvarujätten Lidls utbildningsprogram. Utbildningen finansieras av företaget och varvar teoretiska studier som leder fram till en kandidatexamen med arbetspraktik hos företaget. Den här "dualmodellen" finns i många tyska utbildningsinstitutioner.  Också andra storföretag, som biltillverkarna Mercedes-Benz och Audi har egna utbildningsprogram.
Modellen är egentligen en uppgraderad version av systemet med läroavtal.

Den teoretiska delen utgörs av en normal kandidatutbildning. Den korta studietiden innebär att utbildningen är mera schemalagd än i Finland, man måste klara av kurserna inom en bestämd tid.
De utexaminerade garanteras ett jobb hos företaget som betalar för utbildningen, men de är fria att söka jobb var som helst.
I Finland är högskolorna vana att samarbeta med näringslivet, men det handlar oftast om specifika uppdrag.

Hos oss kommer yrkeshögskolorna närmast den tyska motsvarigheten. Yrkeshögskolorna är praktiskt inriktade, men kontaktytan mellan studier och arbetsliv består huvudsakligen av obligatorisk praktik.
Den tyska modellen kunde gärna vara en inspirationskälla också hos oss. Den går knappast att tillämpa rakt av, redan av den orsaken att internationella koncerner som Lidl med 350 000 anställda har ett annat rekryteringsbehov och helt andra ekonomiska resurser än våra företag.

Men en modell där företagen får direkt tillgång till utbildad och färdigt inskolad arbetskraft, och där de studerande vet att de har ett jobb som väntar känns nog som ett upplägg där ingen förlorar.
Högskolorna kunde i sin tur vara intresserade av en modell där näringslivet kommer in och finansierar en del av grundstudierna, framför allt när regeringen tänker minska anslagen för den högre utbildningen samtidigt som den vill få ut unga i arbetslivet snabbare än hittills.