Öppet när som helst
Avreglerade öppettider löser inte handelns kris, men branschen får bättre möjligheter att reagera på förändringarna.
Redan den 21 september vill regeringen ha utlåtanden om förslaget att upphäva lagen om öppethållningstider för detaljhandeln och frisersalongerna. Den snabba tidtabellen tyder på att regeringen hoppas att utlåtandena ska vara någorlunda samstämmiga och att förändringen kan träda i kraft redan vid årsskiftet.
Det skulle åtminstone göra slut på farsen om öppet på trettondag och Kristi himmelsfärdsdag. Då ska butikerna vara stängda, men affärerna kan få regionalt motiverade undantagslov för att hålla öppet. Undantagsloven motiveras bland annat med turismen, men de är så godtyckliga att en del affärer får hålla öppet, andra inte, till och med i samma stad.
Då får också hårsalongerna frisera kunder på självständighetsdagen utan att behöva besvära myndigheterna.
Detaljhandelns öppethållning har med större eller mindre intensitet diskuterats i decennier. Öppethållningen har utökats i takt med samhällsförändringarna, i början av 1970-talet fick affärerna till exempel rätt att hålla öppet till klockan 20 och senare till 21.
Den nuvarande lagen är från 2009. Innan den blev verklighet prövades olika modeller för söndagsöppet, som det då handlade om. Affärerna fick bland annat hålla öppet på söndagarna under sommarhalvåret, men inte på vintern.
Det som till slut öppnade vägen för friare öppethållning var en överenskommelse mellan handeln och facket om arbetsvillkoren.
I dag kan butikerna ha öppet veckan runt, med undantag för helger, till vilka man också räknar mors och fars dag. Lördagar och söndagar måste butikerna stänga klockan 18, på söndagarna får de inte öppna före klockan 12. Mindre affärer och kiosker har friare tider.
När konsekvenserna av söndagsöppet utreddes visade det sig att 83 procent av konsumenterna tyckte att det var god service. Tre fjärdedelar tyckte att det nya systemet var bättre än det gamla.
Den allmänna uppfattningen bland affärerna var att förändringen gav en svagt positiv effekt på försäljning och kundbetjäning, men en lindrigt negativ effekt på lönsamheten.
Förändringen ger affärerna rätt att hålla öppet, men den tvingar ingen att göra det. Affärsidkarna kan själva bedöma vad som är lönsamt och vad som inte är det. I lönsamhetskalkylen måste företagen också väga in tryggheten för de anställda. Den är inte gratis.
Affärsföretagen gör redan nu en lönsamhetsbedömning, kedjor som har testat nattöppet slutade med det eftersom det inte fanns efterfrågan.
Handelns förutsättningar har förändrats kraftigt sedan 2009. Den ekonomiska krisen är en orsak, samtidigt börjar de nya köpvanorna som näthandeln för med sig märkas fullt ut. Näthandeln är tillgänglig dygnet och året runt.
Rytmen i arbetslivet förändras också, det finns många alternativ till den traditionella femdagarsarbetsveckan.
Den stora förändringen skedde 2009. Att fortsätta avregleringen leder knappast till dramatiskt förändrade köpvanor, och inte heller till att butikerna börjar hålla öppet året och dygnet runt. Men bedömningen av vad som är ändamålsenligt görs där sakkunskapen är störst, i samspelet mellan kunderna och handeln.
Den förra avregleringen visade att handeln och facket kan samarbeta för att nå ett bra resultat. Nu är handeln i kris och arbetslösheten hög. En konstruktiv inställning på vardera sidan om förhandlingsbordet krävs också nu om regeringens planer blir verklighet.
Här kan arbetsgivarsidan gärna hålla i minnet att sakkunniga expediter är en av butikernas viktigaste konkurrensfördelar gentemot den anonyma näthandeln.