Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Yrsa Grüne
    Ledare
    Yrsa Grüne
    "Europeisk solidaritet bör gälla också de länder i Europa som inte hör till EU. "

    Inkörsportarna blir allt fler

    Publicerad: 24.08.2015 20.05

    Ämnesord

    • EU
    • Immigration
    • Balkan

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Europas olösta frågor ger avtryck på flyktingströmmarna.

    Tyska förbundskanslern Angela Merkel har rätt när hon säger att flyktingkrisen är en mycket större utmaning för EU än vad Greklandskrisen är. Efter veckoslutets händelser vid gränsen mellan Grekland och Makedonien är i alla fall en sak klar. Trycket ökar på alla infartsvägar till EU.
    Försöket att stänga gränsen i söndags kan ses som en panikreaktion med modell från 1999. Makedonien är ett litet land med cirka två miljoner invånare och när etniska albaner drevs ut ur Kosovo var reaktionen likadan.
    Men Makedonien är ett politiskt gungfly som för tillfället hålls i schack i kraft av ett bräckligt avtal mellan de politiska partierna. EU har inte slösat särskilt mycket kraft och intresse åt att hjälpa landet att lösa sina problem. Makedonien blev EU-kandidat 2005 men namnbråket med Grekland försinkar processen.
    Till södra Serbien, som gränsar till Makedonien, har det enligt Internationella Röda Korset anlänt 84 000 flyktingar i år. Det är alltså det antal som har registrerats, det verkliga antalet tros vara minst det dubbla.
    De syriska, irakiska och afghanska flyktingarna är på väg norrut, in i EU via Serbien till Ungern. Tyskland är det slutliga målet för många. Ungern är i färd med att bygga en fysisk mur för att hindra människor från Serbien att ta sig in. Frågan är hur Europa tänker hantera situationen om de tusentals flyktingarna stoppas vid gränsen mellan Serbien och Ungern.
    I Tyskland, som enligt Merkel kan ta emot upp till 800 000 flyktingar, har protesterna vuxit i styrka. I södra Tyskland har man redan en tid haft svårt att klara av en växande ström av invandrare. I den östra delen av landet utbröt kravaller i veckoslutet där bland annat en flyktingförläggning nära Dresden angreps.
    Europeisk solidaritet bör gälla också de länder i Europa som inte hör till EU. Om unionen försöker vältra över flyktingproblemet på länder som Serbien och Makedonien, påverkar det stabiliteten också på Balkan.
    Dessa länder har inte möjlighet att ensamma axla ansvaret för tiotusentals flyktingar utan utomståendes hjälp.

     

    Yrsa Grüne
    Ta kontakt Flera artiklar av Yrsa Grüne

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet