Budgetförslag med frågetecken

Då meddelar arbetsmarknadsparterna om de går vidare med försöket att åstadkomma ett samhällsfördrag.
Praktiskt taget ingenting har läckt ut om förhandlingarna, men fackcentralen FFC har klart sagt att man inte förhandlar om förlängd arbetstid. Samtidigt har statsminister Juha Sipilä understrukit att ett samhällsfördrag måste innehålla ett arbetstidselement.
Samhällsfördraget är en hörnpelare för regeringens ekonomiska politik. Om det kör på grund försämras det politiska klimatet. Då måste regeringen också bereda de nedskärningar och skattehöjningar på 1,5 miljarder euro som är alternativet till fördraget.

Samhällsfördraget är inte den enda osäkerhetsfaktorn i budgetbygget. Finansministeriets ekonomiska prognos utgår från att Finlands ekonomi växer med 0,3 procent i år. Men Statistikcentralens färska siffror visar att Finlands bnp minskade med 0,9 procent i juni. EU:s statistik visar att Finland var det enda EU-landet vars bnp minskade under årets andra kvartal.
Finland får ingen draghjälp av den ekonomiska återhämtningen i Europa.

Nedskärningarna på 900 miljoner euro drabbar alla medborgarkategorier. Förslaget innehåller en liten lindring av inkomstbeskattningen, men i den andra vågskålen finns bland annat höjda konsumtionsskatter och sänkt ersättning för privat hälsovård.
De lägsta pensionerna höjs med 23 euro i månaden, men samtidigt slopas det särskilda bostadsstödet för pensionärer. Om stödet slopas beräknas 130 000 pensionärer förlora i medeltal 43 euro i månaden. Men i vissa fall kan minskningen vara flera hundra euro. Här måste nedskärningarnas sociala konsekvenser tas till ny prövning.

Finansministeriet vill få in dubbelt så mycket som hittills på avkastningen av ordningsboten, som betalas för lindriga förseelser. Bötessummorna höjs kraftigt, nu kostar det till exempel 35 euro att köra bil utan säkerhetsbälte, och 10 euro att gå mot rätt ljus. Nästa år höjs boten till 105 respektive 30 euro.
Men ordningsboten är inte primärt en inkomstkälla för staten utan ett sätt att understryka att lagar är till för att följas. Om de höjda avgifterna skrämmer till ökad laglydnad blir det ett hål i budgetens inkomstsida.

Inom tandvården ställs problemet med sänkta ersättningar för privat vård på sin spets.
I dag sköter hälften av den vuxna befolkningen sina tänder hos privata tandläkare. Den kommunala tandvården är inte ens dimensionerad för att ta hand om hela befolkningen.
God tandvård är en viktig del av den förebyggande hälsovården. Om den försummas blir kostnaderna både för individen och för samhället mycket större när problemen blir akuta.

De minskade ersättningarna gynnar den offentliga hälsovården på den privata vårdens bekostnad, och inskränker valfriheten. Det går stick i stäv med Samlingspartiets strävanden när den förra regeringen kämpade med social- och hälsovårdsreformen.
Nu är Alexander Stubb redo att ge upp den här positionen. Vilka konsekvenser får det när regeringen så småningom gör ett nytt försök att reformera vården?

Stubb är inte den enda partiledaren som har en del att förklara för sina anhängare.
Enligt budgetförslaget sjunker skatten som betalas för nya bilar, men samtidigt höjs den årliga bruksavgiften.
Vid Sannfinländarnas partikongress framhöll Timo Soini den sänkta bilskatten som ett av partiets bomärken i regeringsprogrammet. Farhågorna om att bruksavgiften i stället höjs avfärdade han med att det nog blir armbrytning i regeringen om den saken.
Nu ingår båda åtgärderna i budgetförslaget, helt enligt regeringsprogrammet. Armbrytningen borde ha skett tidigare.