Mikael Kosk: Arbetet är inte längre i industrin
Lösningen är inte att alla friställda startar ett eget företag. Viktigare är att nya företag växer, utvecklas och nyanställer.
I Salo mötte statsminister Juha Sipilä den industriella strukturomvandlingens brutalitet. Stängningen av Microsofts mobiltelefonenhet är en nostalgisk slutpunkt för en av de största industriella framgångshistorierna i Finland.
Statsministerns budskap till de uppsagda är att de ska bli företagare. För att ge käpp och litet morot kastar han fram att arbetslöshetsersättningen kunde omvandlas till en startpeng för den som grundar ett företag.
En statsminister som själv har bakgrund som företagare är lämpad att tala för företagsamhet och uppmuntra människor att bli företagare. Trovärdighet bygger på erfarenhet, sedan går det också att rada upp objektiva fakta som visar varför det är nödvändigt att komma bort från fixeringen vid stora företag som sysselsättningens räddare.
Enligt en rapport av näringslivets delegation EVA från 2014 är Finlands industriella bas på väg att erodera. Industriproduktionens andel av bnp har under 2000-talet sjunkit från över 25 procent till under 15 procent. Men fortfarande sysselsätter de 130 största företagen lika många som de 300 000 minsta företagen.
Enligt en jämförelse mellan OECD-länderna är de nygrundade företagens andel av hela sysselsättningen lägst i Finland. Trots boomen med uppstartsföretag är det bara ett tunt skikt av nya företag som lyckas växa och utvecklas på längre sikt. Men det är i dem de nya arbetstillfällena måste födas. I Finland saknas sådana medelstora företag som är en drivkraft i till exempel den tyska ekonomin.
Mycket har trots allt gjorts rätt i Finland. Enligt EK:s översikt över produktionen och investeringarna hör Finland trots alla svårigheter under de senaste åren till de länder som krönts med framgång i globaliseringen. Många finländska företag har lyckats bli globala toppar i sina nischer och det finns ett särskilt kunnande inom bland annat energi- och miljötekniken. Företagens satsningar på forskning och utveckling är på god internationell nivå.
Det är inom den privata servicen som arbetstillfällena ökat mest. Mycket av den minskade arbetskraften inom industrin handlar om att industriföretagen lagt ut sina servicefunktioner på serviceföretag. Utbildning och social- och hälsoservice är de kraftigast växande branscherna i Finland.
I en färsk rapport av näringslivets forskningsinstitut Etla om yrkesstrukturens brytningar beskrivs hur framför allt industri- och kontorsarbetarna fått uppleva att de befinner sig i en krympande yrkeskår. Informationsteknologin har ersatt en stor del av kontorsarbetet, men i motsats till industriarbetarna har kontorsarbetarna och de högre utbildade relativt lätt kunnat omplacera sig i nya yrken.
Situationen är svårast för äldre som drabbas av arbetslöshet. Det lönar sig inte längre för dem att investera i ett nytt yrke.
De som förlorar sina jobb vid Microsoft i Salo, Tammerfors och Esbo hör knappast till dem som drabbas hårdast av strukturomvandlingen i näringslivet. De har ett kunnande i it-teknologi och produktutveckling som det finns ett bestående sug efter. Programmeringskunnandet är en av Finlands styrkor och företagen som utvecklar programvara växer, blir fler och behöver mera arbetskraft.
För den som kommer på en egen affärsidé är det en utmärkt lösning att driva ett ensamföretag. Men det kryllar redan av företag som inte någonsin blir större än en person. Lösningen är inte att varje eller ens varannan av de friställda startar ett företag. Ingen är betjänt av en hajp om att var och en ska bli sin egen entreprenör.
Betydligt viktigare är att de företag som grundas växer, utvecklas och nyanställer.
Idén att omvandla arbetslöshetsersättningen till en startpeng verkar som plockad ur hatten åtminstone så länge det inte preciseras vilka villkoren i så fall är. Det är i varje fall inte en reell möjlighet för en majoritet av de arbetslösa att starta eget. Det är knappast tänkbart att göra det till en förutsättning för fortsatt dagpenning att den arbetslösa sätter upp ett företag.
Regeringens planer att förkorta tiden för inkomstrelaterad dagpenning hör ihop med saken. Hur går det att skapa incitament för att söka och ta emot arbete, alternativt starta eget, utan att gillra en fattigdomsfälla för den arbetslösa? Det är bara ett faktum att det kan ta tid att finna nytt arbete.
Och nedskärningarna i utbildningen är kontraproduktiva. Det är blott och bart ett konkurrenskraftigt kunnande som ger Finland framgång.
Mikael Kosk